Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Jöran Perason och konungens nämnd, af Carl Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362
C A EL SILFVERSTOLPE.
6
fore vi dit kunna hänvisa och här endast anföra ett och annat
exempel. Benkt Heising, en fogde i Vestergötland, hade icke i
sina räkenskaper upptagit »fodringen» för ären 1563 och 1564,
för tillsammans »3,396 hästar, hvilket i penningar uppskattades
till 1,273 1 3 inark. Äfven hade han utdelat fetalie-varor, utan
qvittenser o. s. v. l). En annan fogde i Kollands härad hade
tagit kalkar och messkläder ur kyrkorna, under förevändning
att han skulle inleverera dem till kammaren, men behållit dem
för egen räkning 2). Fogden pä Putkilax i Nyslotts län hade
dels uppburit till pfaltzgrefvinnans brudskatt 3,018 inark
penningar, men icke aflemnat mer än 337 mark, dels i
räkenskaperna öfver kosthållningen upptagit fullt »mantal» för hvarje
dag bela året igenom, ehuru inånga varit långa tider
frånvarande för att uppbära skatten o. s. v., och dessutom i
räkenskaperna upptagit så många främmande personer att han skulle
hafva haft hos sig öfver hufvud taget 7 gäster om dagen 3).
Några af konungens örlogsskepp hade uti Östersjön tagit
ett tyskt fartyg, som var lastadt »med några klenoder,
tapisse-rier och sidentyg», som skulle föras till danske konungens
broder, hertig Magnus. Detta fartyg infördes till Kalmar och en
viss Melker Perlstickare skulle föra det vidare till Stockholm.
Han vände sig dä till befallningsinannen på Kalmar, Johan
Karlsson, för att af honom erhålla lotsar och besättning, emedan
han fruktade att tyskarne skulle bringa honom om lifvet.
Befallningsmannen brydde sig icke härom, utan Melker måste
begifva sig i väg, med den påföljd att knappt hade de hunnit ut
i sjön, förrän den tyska besättningen hotade de oin bord varande
svenskarnes lif. Det tilläts dem dock att stiga i en mindre båt
och på den drefvos de omkring trenne dygn utan föda.
Slutligen blefvo de räddade, men skeppet gick naturligtvis konungen
ur händerna. Befallningsmannen hade dessutom gjort sig
skyldig till ett annat brott. Jöran Persson visade nämligen, att han
för kronans räkning sålt salt för 45,000 mårk örtug, mestadels
till allmogen i Småland, ineu inlevererat endast en ringa mängd
af det gamla värderika myntet, och soin man förmodade att
han uppburit der i landsändan just detta slags mynt, men
till-vexlat sig det för egen räkning, skulle han med ed värja sig för
!) Domb d. 28 Febr. 1565.
2) Ibid. d. 4 Aug. 15G3.
3) Ibid. Juni (?) 15(55.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
