- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Första årgången. 1881 /
381

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Jöran Perason och konungens nämnd, af Carl Silfverstolpe

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

79

OM JÖRAN PK11SSON -OCII KONUNGENS NÄMND.

381

t

emot konungens vilja och befallning, hvarföre Jöran Persson
inatte stå till svars inför opartiske domare. Under Augusti
månad synes ban hafva varit innesluten törst i ett hårdare, men
derefter i ett lindrigare fängelse, intill dess att den första
egentliga domen öfver honom tåldes, d. 5 September. Domare voro
da utom rådet äfven Nämndens ledamöter, hans gamle bekante.
Här var icke fråga om de anklagade herrarne. Någre tyske
köpmän visade, att Jöran Persson fråntagit dem betydliga ego-»
delar, såsom förverkade; men detta hade skett med orätt. Det
är att märka, att domarena i Nämnden varit med derom. Vidare
kom fragan oiu mutorna pä tal. Tvenne andre tyske köpmän
hade nämligen förärat honom »ett kors med diamanter, rubiner
och smaragder, så godt som 100 tyska daler» samt »en statlig
ring» med samma slags stenar, värd 50 daler, »uppå det att han
skulle forfordra deras saker inför K. Maj:t», När detta icke
skett, ansågo sig de bada gifvarne berättigade att återfordra sina
gåfvor. Man visade nu att Jöran Persson sjelf förut gerna
plägat straffa dem, som tagit mutor, och dömde honom skyldig att
återbära gåfvorna och att mista sitt ämbete l). Derefter
uppträdde infor Nämnden några qvinnor, hvilka ban velat ined väld
tvinga »att fullkomna hans onda begärelse». Han hade trängt
sig in i deras hem, slagit sönder hvad de egde och derefter hade
han jämte sin hustru återkommit och öfverfallet dem med
smädeord. »Och hafva lnanga fattiga», hette det vidare, »sadant mast
lida och nedtysta intill denna dag af rädsla och fruktan för
Jöran Perssons hot och trug, men de (aklagarinnorna) betacka
K. Maj:t som nådigt tillåtit hafver, att hvar och en ma sig öfver
sin tillfogade orätt mot Jöran Persson beklaga». I anledning
häraf dömdes ban från lif och gods 2). Slutligen hade ban, sedan
han blifvit dömd till fångenskap, låtit sätta en tysk ryttare i
jern, och när grefve Per förnam detta och sände riksprofossen
Per Gadd för att fråga, oin ban gjort det på konungens
befallning, öfverfoll Jöran Persson honom »och hade stött hjertat
ronder i honom, om ban kommit till sin värja». Domen slutar
med följande ord: »Utom detta är en allmän klagan hos gemene
nian och nogsamt bevisligt, att när någon fattig menniska är
dömd från sitt lif, da liar Jöran Persson genom profosser låtit
röfva, rappa och sköfla deras lösören från deras fattiga hustrur

’) Enl. 3 kap. Tingmfilabalkeii.

a) Enl. 4 kap. Kon. balken.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 23 03:12:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1881/0617.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free