Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 HANS HILDEBRAND.
6
heten och misstänksamheten bära vittnesbörd derom, att den
historiska skolan, trots de stora ord, som från hennes sida stundom
uttalas, emellanåt känner att det är något som fattas henne.
Det tredje fallet är följande. En filosofie kandidat vid ett
svenskt universitet anhöll för ett par år sedan att få för en
tillämnad licentiatexamen blifva examinerad i nordisk arkeologi,
en vetenskap, som icke var vid universitetet representerad. Det
begärda tillståndet blef ej gifvet. Som jag ej har sett
resolutionen, känner jag icke hvilka motiv, som deri anföras, eller om
något motiv ens finnes deri angifvet för afslag. Så mycket vet
jag, att under ett enskildt samtal yttrade en person, som på
ärendets utgång utöfvade ett mäktigt inflytande, att han fann
bifall omöjligt på grund deraf att nordisk eller jämförande
arkeologi icke var en sjelfständig vetenskap, utan hörde helt
och hållet under historiens dom värj o.
I detta fall anser jag det vara obehöfiigt att göra några
reflexioner. Jag vill allenast påminna derom, att vid Kristiania
och Helsingfors universitet finnas lärostolar i nordisk arkeologi.
Jag antydde nyss, att en vetenskaps uppgift icke bör eller
får tolkas efter hennes namn, utan efter den betydelse namnet
af en ocli annan anledning fatt. Ibland händer det att namnet
är för trångt, i det vetenskapen omfattar mycket mera än
benämningen omtalar. Med historien eger ett motsatt förhållande
rum. Det grekiska ordet, som ursprungligen betecknar kunskap
eller berättelse i allmänhet, fick redan under den helleniska
forntiden samma betydelse som det nu har, d. v. s. berättelse om
vigtigare tilldragelser inom ett folks lif. Men inskränkningen
gick ännu längre. Redan under antikens tid förstod man med
historia så godt som uteslutande politisk historia, en skildring
af statssamhällenas och de ledande statsmännens handlingar och
öden. Den kristna perioden med dess mäktiga kyrka gaf upphof
till en klyfning af historien; från den tiden fanns vid sidan af
statens en kyrkans historia. Den moderna tiden liar arbetat i
samma riktning. Det innevarande århundradets ökade
forskningsflit och växande kritiska skärpa hafva framkallat en förut okänd
mångsidighet i behandlingen af det historiska materialet och
hör man derför nu omtalas historien om den ena eller den andra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
