Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
HISTORIA OCH KULTURHISTORIA.. 19
skall lyckas någon än så skicklig genre- eller stillebensmålare
på det kulturhistoriska området att få vare sig vetenskapen eller
den stora allmänheten att nöjas med en historia om den
’historiska’ tiden, skuren efter arkeologiens mått. Nödtvungna stanna
vi vid den torftiga kunskap om det förflutna, som hedenålderns
grafvar erbjuda, men vi äro icke tvungne att helsa soin ett
framsteg försöken att ur vetenskapen om den ’historiska’ tiden plocka ut
kärnan och låta oss nöjas med skalet eller plocka bort frukter,
blommor och blad och låta oss behålla blott rot och stam. Vi vilja gerna
hafva bägge delarne eller alltsammans, såsom lifvet sjelft’dem gifvit».
Just derför att författaren till ofvanstående rader i
fortsättningen af sin uppsats visar sig vara en historiker af hög rang,
anser jag hans yttrande om kulturhistorien vara af det yttersta
intresse. Det visar — liksom flere yttranden af framstående
svenska häfdatecknare — att vår historiska skola, för hvilken
jag — det vare för säkerhets skuld tillagdt — hyser stor och
uppriktig aktning, kunnat underlåta att göra det klart för sig
hvari den s. k. kulturhistoriens uppgift egentligen ligger. Då man
icke eger rätt att bedöma en sak efter missbruket af henne, är
det obefogadt, att tala 0111 kulturhistoriens anspråk att uttränga
och ersätta historien. Det är godt och väl, att kulturhistorien
erkännes såsom berättigad för den ’förhistoriska’ tiden, men det
väcker förvåning, då antydan gifves, att skildringen af kulturen
under den följande historiska perioden icke skall vara mera
än halft om halft berättigad. Jag antager af allt hjerta den
nyss anförda bilden af trädet med dess delar, så mycket mer
som deri begås den inkonseqvensen, att roten och stammen, det
väsentligaste, göres till föremål för kulturhistorien, under det
historien nöjer sig med frakter, blommor och blad. Om bilden
är korrekt, hvilket jag anser den vara, bör man deraf kunna
draga den slutsatsen, att kulturhistorien är nödvändig för
historien icke blott för skildringen af den tid, som ligger utom
historiens egentliga område, utan ock för den historiska tiden.
O O "
Enligt min uppfattning ligger grundfelet i ofvan anförda
yttrande deri, att kulturhistorien icke göres till annat än
historiens tjenarinna, hvars hjelp anlitas när historien icke kan reda
sig sjelf, under det kulturhistorien är en sjelfständig vetenskap,
som allenast på grund deraf att hon måste befatta sig med den
verklighet, som äfven utgör föremål för historien, betraktas med
sneda blickar. Man skulle kunna känna sig frestad att anse afvog-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
