Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
HISTORIA OCH KULTURHISTORIA..
19
ningar, liar konsten gradvis utvecklat sig till en fulländning, som
spelar en stor rol i vårt samhällslif, i det att konstnärens
skapelser, liksom den store författarens, hos tusenden väcka till lif det
som hos dem väl funnits, men outveckladt, omedvetet.
Litteraturen och konsten höra, liksom statskonsten, till de högsta
yttringarna af den menskliga verksamheten och hafva de derför,
liksom de vetenskaper, som ransaka deras väsen och följa deras
utveckling, fönt billigt erkännande vid sidan af historien, som
sysselsätter. sig med statsväsendets uppkomst, lagar ocli
utveckling. Litteratur- och konsthistorien hafva dock icke kunnat
sammansmälta med historien, ty litteraturens och konstens
utveckling går ingalunda alltid jämsides meel statsväsendets. En
ständig vexelverkan finnes väl, men att gången inom de tre
utvecklingarna icke sammanfaller, synes redan deraf att man kan uppkasta
frågan, huru historiens perioder förhålla sig till litteraturhistoriens.
Från konstens ocli litteraturens storartade utveckling vända
vi oss till en annan vetenskap, som nutiden kallat till lif och
som icke kan berömma sig af samma höghet och derföre icke
heller inom de bildade samhällena rönt samma odelade
erkännande. Jag menar den vetenskap, som lios oss gemenligen
kallas etnografi, men i utlandets vetenskapliga kretsar kallas än
etnografi, än etnologi. Mellan dessa två ord finnes 11 agon
skiftning i betydelsen. »I dagligt tal, säger en engelsk författare,
brukas dessa namn ofta utan urskil ning, men vilja vi mellan
dem göra någon olikhet, ledas vi instinktmässigt att tala om
etnografiska fakta och etnologiska teorier, 0111 etnografisk
litteratur och etnologisk vetenskap, i det etnologin förhåller sig till
etnografin, som vinet till drufvan». Det synes icke nödvändigt
att fasthålla denna skilnad. Hvilketdera namnet vi välja —
etnografi är, såsom nyss nämndes, hos oss vanligare — kan det på
svenska öfversättas med vetenskapen 0111 folken. Gräns linien mellan
etnografin och antropologin är icke alltid skarpt uppdragen ;
mycket ofta räknas etnografi in under den senare. »Skilnaden
dem emellan, säger samma författare, är hufvudsakligen
skilnaden mellan det särskilda och det allmänna, mellan det ordnade
samlandet af lokala fakta och de principer, efter hvilka dessa
kunna grupperas och tolkas. Etnograferna sysselsätta sig med
särskilda folk, med särskilda institutioner, särskilda vanor, som
vi se hos olika folk i verlden» — eller bättre sagdt, med de vanor,
de arbeten, materiela och andliga, af simplare och ädlare slag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
