Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Historia och Kulturhistoria af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
HANS HILDEBRAND.
14
upptecknandet af historiska tilldragelser och dermed historien.
»På språket beror nationaliteten, språkenhet och folkenhet äro i
hufvudsak identiska begrepp», och nationaliteten har på
utvecklingen af statsväsendet, som är historiens främsta föremål,
utöfvat ett mäktigt inflytande.
Det oaktadt hafva språkvetenskapen och historien i deras
inbördes beröringar icke kommit i någon konflikt; någon
afvoghet är emellan dem icke möjlig, utan hafva båda vetenskaperna
till ömsesidig båtnad, af hvarandra lånat de yttersta resultaten.
Liksom språkets gåfva af menniskan utvecklades och
språken uppkommo, sä har ock, genom utveckling af det menniskan
gifna gudsmedvetandet utvecklat sig cle föreställningar och de
yttranden om det gudomliga samt om dettas förhållande till det
menskliga och till naturen, som äro föremål för
religionsvetenskapen, som sa lun da också sysselsätter sig med en sida af
menniskans verksamhet. Äfven här äro beröringarna med historien
mänga och nära liggande ; den religiösa utvecklingen har allestädes
och i alla tider utöfvat ett väsentligt inflytande på
samhällslifvet ocli på statens utbildning, men som det äfven här är fråga
allenast om ett bi in fl ytan de och religionsvetenskapens föremål
således är väsentligen skildt frän historiens, har ingen rivalitet uppstått.
Under skrifkonstens första tid begagnade menniskorna sig
af henne allenast med återhållsamhet. Vi se detta öfverallt.
I vårt land t. ex. äro de första skrifna urkunderna de
kortfattade runskrifterna, som tillkommit för att bevara minnet af
något, som i en enskild krets var af stor betydelse. Man blef
dock småningom van att begagna bokstäfver. Uppteckningar
kommo oftare i fråga, de blefvo vidlyftigare, deras innehåll får
ett allmännare intresse. Med häpnad ställer man gent emot
hvarandra den första tidens sparsamhet och en senare tids rika
litteratur. Äfven dennas utveckling har blifvit föremål för en
egen vetenskap, litteraturhistorien, som står i en ännu närmare
vexelverkan med historien. Ur litteraturen hemtar historikern
sina uppgifter och historikerns författarskap blir i sin ordning
föremål för litteraturhistorikerns studium. Den menskliga
andens ädlare verksamhet uppenbarar sig dock icke allenast i
litteraturen, utan ock i konsten. Frän de tidigaste försöken,
hvilka äro för oss i hög grad tilltalande, emedan ur deras
otymplighet framskymta sträfvanden, som ännu icke kunna få
fullgiltigt uttryck, men dock uppenbara aningar och ingifva förhopp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
