Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Historia och Kulturhistoria af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
HANS HILDEBRAND.
28
dornet berodde åtminstone till en del derpå, att jag i min
framställning hade inblandat kulturhistoriskt material, att jag t. ex.
kunde afbryta en historisk framställning med hänvisande till en
figur af ett sigill o. s. v. Jag är icke benägen att mot kritiker
komma med svaromål, eftersom man alltid är partisk i egen sak,
men för att icke, när jag nu uttalat, huru jag anser historien böra
skrifvas, helt hastigt blifva afvisad med ett ’läkare läk dig sjelf’,
vill jag i detta sammanhang framhålla, att en del af anmärkningen
törhända beror pä en mindre korrekt uppfattning af
kulturhistoriens betydelse, samt att jag, när aftal gjordes om det ifrågavarande
arbetet, som behandlar en tid, med hvars kulturhistoria jag sedan
flere ar varit sysselsatt, ställde till förläggaren en fråga, om
icke det vore skäl att låta den historiska framställningen få färg
af den kulturhistoriska bakgrunden, som icke skulle blifva mera
än en bakgrund. Frågan blef nekande besvarad, på den grund
att i programmet för det hela ingick, att den historiska
framställningen skulle efterföljas af ett kulturhistoriskt bihang. Det
var icke lämpligt för en medarbetare att afvika från det
allmänna programmet, men af förkärlek för det jag ansåg vara
det rätta, införde jag i den historiska framställningen så mycket
kulturhistoriskt material som möjligt. Men programmet gjorde
det åter nödigt, att detta inflickades i viss mon mekaniskt, så
att det tydligt framträdde som kulturhistoriskt material och så
att man från den afslutande kulturhistoriska öfversigten kunde
hänvisa till det som på förhand meddelats.
Hade jag haft fria händer, skulle jag hafva velat försöka
skildra perioden 1350—152 L i öfverensstämmelse med de
principer, som jag här framställt och som jag redan då hyllade. Nu
gick det icke och det var kanske lika så godt, da det är mycket
möjligt att jag hade misslyckats. Men huru än dermed hade gått,
det är två ting som trösta mig. En beklaglig erfarenhet visar,
att man kan framställa en god och nyttig lära, utan att sjelf
kunna tillämpa henne, och bristen i detta afseende medför
ingalunda med nödvändighet en dom öfver läran. Det andra är att
jag i föregående framställning icke talat i egen sak, utan tror
jag mig vara målsman för en riktning i var tid, som är fullt
berättigad och om hvars slutliga seger jag icke hyser minsta tvifvel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
