Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Om det botniska handelstvånget, 1–2, af Oskar Fyhrvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
OM DET BOTNISKA HANDELSTVÅNGET.
31
t a li ga gånger, att de icke vunno någon synnerlig hög grad af
verkställighet, och vidare var deras rättsgrund tämligen osäker.
Det var sålunda att befara och inträffade också, att hvad
politiska konjunkturer skapat, kunde andra politiska konjunkturer
tillintetgöra 1), och med den fortgående utvidgningen af rikets
gränser, som begynte under Erik XIV, trädde hufvudstadens
militära vigt så småningom tillbaka 2). Helt annat blef förhållandet,
när till dessa omständigheter kom stödet af ett verkligt
ekonomiskt system, som med en bländande dialektik för den på detta
område ännu oerfarna administrationen utvecklade grunderna för
samhällenas välstånd. Öfver allt på kontinenten, der man såg
rikedom och välmåga samt ett högt utveckladt merkantilt lif,
såg man också blomstrande, menniskofylda städer och en långt
drifven fördelning både mellan orter och personer af affär s
verksamhet ens och industriens särskilda förgreningar. Genom ett
ödesdigert misstag förblandade man då grund ocli följd, och så
uppstod den föreställningen, att man blott behöfde kopiera detta
yttre tillstånd for att få se rikedom ocli välstånd liksom af sig
sjelfva uppkomma i landet 3). Metoden, hvarefter man vid sitt
*) Sålunda fick Raumo af Svante Sture tillbaka rätten att segla utrikes, och
Gustaf Vasa förfor, soin vi veta, med privilegier synnerligen fritt och
sjelfständigt; så hade han t. ex. en gång för afsigt att leda Norrbottens handel öfver det
nyanlagda Sandhamn.
2) Detta kan skönjas redan så tidigt som under Gustaf II Adolfs regering
i hans svar till Stockholms borgerskap, då det i en supplik begärt att sjelft få
förvara stadens nycklar. Han säger nämligen, att det låg föga makt uppå, hvar
dessa nycklar förvarades, alldenstund fästningsverken redan voro så förfallna, att
de icke mycket dugde.
3) Synnerligen upplysande i detta afseende är det hos Stjernman intagna
betänkandet öfver städernas handel af år 1595. Det heter der: först så är allom
väl vetterligit, att uti de städer, som nederlag är med fri köpmanshandel och
vandel, der är ock meste tillsökning # och bäste näring. Såsom t. ex, vid Öster-
sidan är Lybeck och Danzig.–-Ändock de andre städer, som vid Ostersidari
liggandes äre hafve ock deras handel och vandel, så föres dock meste parten af
förbemälte nederlagsstäder, och dädan hemtas då sedan hvad som behöfves i de
konungariken, land och fursten döm en kring om Östersjön äre — — — — —
––––— ––––Derför ligger allt som förr är sagdt på
nederlaget och dit folket vändt blifver–-Nu är icke mindre än hvar Gud
allsmäktig täckes mild eligen afhjelpa denne besvärlige fejdetid, som härtill varit
hafver, så kan ock större och mer köphandel hit i riket falla härefter än någon
tid tillförene. Vill för den skull af nöden vara att så framt i detta konungarike
skall gå lagligen och väl till, så att undersåtarne kunde förkofrade och vid håll ne
blifva, det en annan laglig oeh skälig ordning måtte göras här i rike£ uppå
köpmanshandel, än som härtill skedt är–— —- — — — — — — — — —
— — — — — — — — — — Af det iiu förbe m äl t är, kan man väl besinna,
att der som nederlag är, der är ock handel och vandel och derför synes
rådeli-gen vara, att här uti Sverige måtte och en plats och sådan stad vara upprättad»
der som nederlag kunde blifva af dess land och tilliggande furstendömet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
