Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Om det botniska handelstvånget, 1–2, af Oskar Fyhrvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
OM DET BOTNISKA HANDELSTVÅNGET.
35
handelsområdena kring Mälarens och Botniska vikens stränder
hittat på en ny utväg. När farten genom Strömmen var
af-spärrad, företogo sig Mälarstäderna att föra sina varor öfver land
till vikar och hamnplatser i skärgården utanför Stockholm. Der
mötte norrländingarne med sina, och en liflig »olaga» handel
uppstod på det viset i Stockholms omedelbara närhet, hotande att
tillintetgöra den påräknade vinsten af Strömmens spärrande.
Redan 1589 hade detta försports såsom en verkan af 1570 års
förordning, och en mängd hamnar och bytesplatser hade
uppstått dels från början dels genom gamlas upplifvande: Estbacken,
Brummaviken, Stäket, Akerså, m. fl. Af dessa måste några 1589
aflys as ; de öfriga följde snart efter, och så qvarstod genom 1614
års han d e ls or din an tia blott Norrtelje såsom en tillåten hamn.
Emellertid hade den direkta kampen med de botniska
landen icke heller hvilat, och redan innan den förordning, som
fullständigt tillslöt inloppet till Mälaren, utfärdades, var denna
landsändas underdånighet under Stockholm en afgjord sak. Till
detta mål hade man framryckt i tre särskilda ansatser, genom
handelsordinantierna af åren 1614, 1617, och 1636, föregångna
af några förberedande, men öfvergående stadgar under Johan III
och Sigismund.
För att afstyra det allmänt gängse, men lika allmänt
öfver-klagade och utdömda landsköpet hade den förstnämde af dessa
konungar anlagt några städer i Norrland och äfven försett dem
med rättighet till utrikes seglation. Men snart höjde Stockholms
borgare med anledning häraf häftiga klagomål öfver
handelslös-het och oförmåga att förlägga kopparberget etc., om
norrländingarne skulle få segla dem förbi. Omsider egnade konungen dessa
klagomål sin uppmärksamhet och det af hvarjehanda skäl. Med
sin kända ifver eller rättare sagdt vurm för byggnadsföretag hade
han fattat den planen att förse sin hufvudstad med en ståtlig
åbyggnad af sten- och korsverkshus och derom ofta
underhandlat med borgerskapet. För att nu sätta detsamma i
tillfälle att vi 11 fara denna hans åstundan, drog han icke i
betänkande att lofva att lägga tryckande band på en hel landsändas
rörelse och näringsfång 1). Två år derefter gick också detta
löfte i fullbordan, i det en resolution på »Stockholmarnes begä-
..’) Han lofvade nämligen att betaga städerna rätten att segla till andra orter
vid Östersjön än dem som lydde ander Sverige, 1587. Palmén, Öfvers, ö. Sv.
Handelslagst. hist. sid 23.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
