- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Andra årgången. 1882 /
38

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

38

OSKAR FYHRVALL.

10

tankegången i hela systemet med stapel- och uppstäder, samt
måste naturligen ega sin tillämpning äfven på ifrågavarande
fall. r) Men att upprätthålla en utländsk grosshandel utan stöd
af en inländsk detaljhandel synes hafva varit något, som denna
tid öfversteg äfven Stockholms krafter. Åtminstone var
afstängd-heten från handeln i uppstädernas marknader den olägenhet,
som först och genast öfverklagades, ej mindre af Stockholm än
af de öfriga stapelstäderna, när en handelsordinantia med
dylika stadganden ändtligen utfärdades, på samma gång som
uppstäderna besvärade sig öfver brist i stapelstäderna på äfven de
oundgängligaste importvaror. Trots ifrigt arbete såväl vid
riksdagarne som äfven vid särskilda möten med städernas
fullmäktige, som i sådant syfte beramades, 2) kunde sålunda under hela
Karl IX:s regering någon stadga i detta hänseende icke komma
till stånd. Tvärtom se vi utvecklingen under 1600-talets första
årtionde gå i en helt annan riktning. Såväl äldre som
nyanlagda städer vid Botniska viken försågos med privilegier på
segelfart både på Östersjön och åt vestra Europa, ehuru
visserligen blott provisoriskt och till vidare rättelse vid en slutlig
uppgörelse. 3) Till ett sådant resultat torde äfven krigen och den
allmänna nöden, som gjorde rörelsens frihet till ett handgripligt
behof åtminstone för ögonblicket, icke litet hafva bidragit.

Men när efter freden i Knäröd de mest öfverhängande
krigsfarorna blifvit undanröjda, återupptogs frågan om de botniskes
seglation med förnyad ifver, och dermed tager den afgörande
kampen mellan de liberala och de protektionistiska idéerna sin
början, en kamp, som icke slutar förr än 1636, men ur hvilken
Stockholm framgår såsom fullständig segervinnare för långliga
tider.

Redan på riksdagen, som följde omedelbart efter
fredsslutet, företogs frågan till behandling. Enligt konungens
befallning skulle nämligen till detta möte städernas
fullmäktige infinna sig medhafvande sina privilegier för att få dem
öfversedda och efter omständigheterna bekräftade eller än-

*) Se ofvan sid. 32.

2) T. ex. 1602 vid Mikaëlistiden i Södertelje. Hernösands och Hudiksvalls
priv. 1602. R. A.

3) 1602 fingo Hernösand och Hudiksvall privilegier på fri seglats till alla
utländska hamnar. 1610 erhöll Uleåborg och 1611 Vasa rätt att besegla alla
svenska och finska hamnar äfvensom Reval och Narv a ; ofta undantogs dock
utförseln af »ätande varor». Städernas priv. och städernas akta. R. A.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:57:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1882/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free