Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
OM DET BOTNISKA HANDELSTVÅNGET.
39
drade. x) Med anledning häraf inlemnade också Stockholm ett
sammandrag af sina privilegier, som närmast öfverensstämde med
de privilegier, staden af Sigismund 1594 erhållit. 2) Veterligen
kom ej heller detta möte till något resultat, men innan ett år
gått till ända, såg en ny handels- och seglationsordinantia
dagen den 10 Febr. 1614, afsedd att ordna handeln och seglationen
städerna emellan.
I inledningen förklarades denna ordinantia i full
öfverensstämmelse med merkantilsystemets åskådningssätt tillkommen,
på det att städerna och meniga borgerskapet i riket skulle komma
sig före och tillväxa till en god förmögenhet, så att Kungl. M aj: t
vid påkommande fall kunde hafva något att lita till. Med
afseende på seglationen innehåller den särskilda stadganden för
den utländska och inländska samt framhåller äfven noga
skilnaden mellan s. k. aktiv seglation, eller att sjelf hålla fartyg i
sjön, och passiv, eller att i sin hamn mottaga "andras fartyg.
Af dessa olika slag förbjudes nu den passiva utländska
seglationen för alla städer norr om Stockholm och Ab o utom Gefle.
I den aktiva åter uppställas två nyanser, så att städerna
Öregrund och Björneborg 3) erhålla en obegränsad sådan med
egna farkoster, hvaremot de öfriga norra städernas inskränkas
derhän, att de tillförbindas att icke föra ätande varor, elghudar
och dyrbara pelsverk längre än till Stockholm. Med andra
varor, koppar, tran, trävirke, hudar och talg var deremot
seglationen oinskränkt, men alla utrikes seglande belades dock med
den skyldigheten att vid utresan säga till i Djurhamn för att
aflägga tull och visiteras. Beträffande åter den inländska
seglationen, så hade alla både upp- och sjöstäder full frihet att med
egna farkoster segla till alla de botniska städerna. Men sjelfva
fingo dessa städer, om de ville fara längre än till hvarandra,
icke utsträcka sina färder vidare än till Stockholm.
Såsom vedergällning för alla dessa inskränkningar
förekommo också för de botniska städerna några stadganden, som
voro ämnade att lända till deras bästa och uppväga alla
olägenheter. Dit hörde förbudet för Stockholm så väl som alla andra
stapelstäder att deltaga i handeln på bergslagen, hvars förseende
med lifsmedel och annat åtminstone delvis anförtroddes åt Norr-
Gustaf Adolfs bref 13 Mars 1613. Städernas akta.
2) Stockholms besvär 1611—1632; 29 Mars 1613, ders.
3) I ordinantian nämnas äfven Borgå och Ekenäs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
