Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
OM DET BOTNISKA HANDELSTVÅNGET.
41
par af dess grannstäder samt klagade öfver brist på handel och
näring, sedan de förlorat uppstädernas marknader vid Botniska
viken, hvarför de begärde dem åter. Fastän något sådant icke
tinnes nämdt i de sparsamma handlingar, som blifvit bevarade
till vår tid, torde man dock med ledning af senare företeelser
kunna antaga, att denna ansökan äfven lifligt understöddes af
allmogen, som naturligtvis skulle önska att se så många säljare
som möjligt på sina marknader.
Följden blef också den, att konungen med frångående af
ordin an tians bud och sina egna tidigare uttalade åsigter om
dessa den 8 Febr. 1616 utfärdade en förordning, enligt hvilken
såväl Stockholm som dessa finska städer fingo rätt att besöka
två marknader om året i Österbotten, en i Pedersöre socken
och en i Salo socken -1). Längre fram på året bekräftades för
Stockholm denna rättighet än ytterligare, hvarj ämte staden på
samma gång fick det löftet att i Vesterbotten framför andra få
sig särskilda handelsplatser i dertill förordnade hamnar
tillerkända 2).
Under sådana omständigheter kan det icke väcka förvåning,
att den nya lian delsordin an tian, som följande året utkom 3),
helt och hållet saknar den ton af hofsamhet och äfven rättvisa,
såvida man kan tala om rättvisa, när det gäller
merkantilsystemets tvångsåtgärder, som ännu utmärkte den föregående.
Löftet från 1614 till Stockholms borgerskap infriades nu på det
sätt, att ali utländsk seglation både aktiv och passiv betogs
städerna norr om Gefle ocli Björneborg, utom Hudiksvall, som
fortfarande fick behålla den aktiva, men på myckct betungande
vilkor 4). De öfriga städerna norr om Stockholm och Åbo:
Öregrund, Björneborg, Raumo och Nystad, som enligt förra
ordinan t i an fått deltaga i den aktiva utländska seglation en, fingo
visserligen fortfarande behålla densamma, men äfven de med
tillägg, nämligen att skeppen skulle liöra dem sjelfva till och
besättningen vara bosatt i svenska (eller finska) städer. Gefle
fortfor nu som förr att utan inskränknung vara en vanlig
stapelstad.
1N) Stj. I: 681. — Vasa stads afsked, Helsingfors 8 Febr. 1616, Vasa akta.
2) Gustaf Adolfs svar på borgerskapets besvär d. 21 Juni 1616. Stockholms
pri v., R. A.
3) Dat. Upsala d. 12 Okt. 1617 ; Stj. I: 690.
4) Först och främst skulle nämligen både skepp och gods tillhöra staden,
vidare det förra vara värbart och försedt med åtminstone sex »götlingar» och
slutligen besättningen inhemsk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
