- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Andra årgången. 1882 /
54

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Om det botniska handelstvånget, 1–2, af Oskar Fyhrvall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

54

OSKAR FYHRVALL.

10

Sålunda framlefde, som vi se, de botnisk a städerna ett lif
fullt af inbördes gräl ocli afund. Det vore dock orätt att söka
enda grunden dertill i småaktig rivalitet. Djupare liggande
orsaker funnos väl äfven. Betänker man, att städerna voro ganska
många, men landet fattigt och glest be bygdt, saint att de
dessutom hade att utstå en öfv er mäktig konkurrens af de båda
privilegierade stapelstäderna i söder, så synes det otvifvelaktigt, att
de voro för mänga och icke kunde hafva utrymme. Sådant
kändes äfven af dem sjelfva, och mer än en gång framställas
yrkanden på upphäfvande af än den ene och än den andre bland
dem. 1636 klagar Vasa, att Gamla och Nya Karleby ligga i
vägen och äro det till förfång. x) Några år derefter begär Gefle,
att Söderhamns borgare skola åläggas att flytta till Gefle, mot
.det att Gefle åtager sig Söderhamns skatt till kronan, »emedan
staden föga gagnar kronan och inloppet dit är mycket slemt, så
att olyckor ofta uppstå«. 2) Ytterligare exempel skulle kunna
anföras, och slutligen letade samma tanke sig fram ända till
regeringen, i det Karl XI år 1680 resolverade, att de små
städerna Jakobsstad och Braliestad skulle upphäfvas. 3)

Rivaliteten med för 1 än i ngs fogdar och andra uppbördsmän
kunde visserligen vara besvärlig och ekonomiskt skadlig, ty som
dessa uppburo räntepersedlarne af bönderna, kommo de i nära
beröring med dem samt kunde lätt slå under sig deras
redbaraste varor, städerna till förfång. Farlig kunde den dock icke
blifva, ty deras handel var olaglig och när de beträddes dermed,
afstyr des den gemenligen utan vidare.

Helt annorlunda blef förhållandet med den strid, som
uppstäderna förde meel allmogen angående denna senares rätt till
omedelbar förbindelse med stapelstäderna, Stockholm och Ab o.
Enligt afsigten vid städernas grundläggande skulle de
»förhandla landsbygden» saint deraf hafva sin näring och utkomst

Vasa rätt att besöka marknaderna i de socknar som voro privilegierade under
Nvk. R. R. 28 Febr. —- »De två marknader, som Uleåborg har gemensamma
med G:1a Karlebv i Kalajoki och nu ville ha förlängda från 3 till 14 dagar kunna
icke förlängas». * R. R. 22 Febr. 1640. — Nyk. får en »fri marknad» i Uleåborg
för den ryska handelns skull, dock provisionaliter; Nyk. akta 29 Mars 1647—
1624 får Sundsvall en enskild marknad med jämtarne i Borgesjö socken i vestra
Medelpad: Sundsvalls akta etc. etc.

x) R. R. 19 Juli.

2) Gefle besvär 1640, R. A.

3) Extrakt ur K. Maj:ts res. på landsh. I)idr. V rangels memorial. Kungsör
21 Dec. 1680, bland Komm:s 1749 öfver bondesegl. i CK B. handlingar. — Sti.
IV: 296. Karl XI:s bref till landsh. D. Vran-el 10 Dec. 1680.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 23 19:46:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1882/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free