Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Om det botniska handelstvånget, 1–2, af Oskar Fyhrvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
OM DET BOTNISKA HANDELSTVÅNGET.
65
ofvan nämnda farkosterna af 20 till 30 lästers drägtigliet kommo
nu än större fartyg med halfdäck och kajuta med sängplats för
ända till 8 personer. Dessa böndernas fartyg, kända under
namnet haxar, hade särskilda hamnplatser inne i hafsvikarna, ocli
derbredvid hade uppförts bodar eller små magasin för varornas
uppläggning.
Omsider synes också ställningen för städerna blifvit så svår,
att 1 andshöfdingeämbetet ansåg sig böra träda emellan. I ett
memorial till regeringen framhöll landshöfding Ehrenschiöld,
hurusom den sista seglationsordningen icke verkade i afsedd
riktning, och att den derför borde undergå någon förändring.
Dervid borde man utgå från enahanda grunder med dem, som redan
1617 gjorts gällande för Egentliga Finland, eller att de bönder,
som voro skattlagde endast för åker och äng, skulle uteslutas,
och se glati on endast medgifvas dem, som bodde vid kusten samt
v oro skattlagda för fiskafänge och sälj agt. För större redas skull
borde derjämte en särskild jordebok upprättas för de distrikt,
som kunde komma i fråga, med specifikation till by och bonde
på dem, åt hvilka seglationen borde förunnas. Detta förslag
vann Kungl. Maj:ts stadfästelse d. 14 Jan. 1696, och den 30
i samma månad upplifvades äfven 1642 års förordning angående
allin o ge h an de ln i Stockholm, som under den senare tiden råkat
i glömska. Den beslutade nya jordeboken företogs också till
utförande. Under åren 1707 och 1708 var en kommission
sysselsatt med förarbeten till densamma, ocli 1709 inlemnades ett
fullständigt förslag. Kungl. Maj:ts fastställelse derå synes dock
icke hafva hunnit meddelas, förrän för Finland Stora O freden s
tider inbröto, som omstörtade alla förhållanden och äfven tills
vidare gjorde slut både på städernas och böndernas seglation.
I sydligare delen af Norrland, som i ofvanstående redogörelse
knappast förekommit, var förhållandet något annorlunda än i
Vester- och Österbotten. Der trädde nämligen seglationen något
tillbaka i varde och betydelse för allmogen, ty för denna trakt,
fans utom Stockholm en annan vigtig afnämare, nämligen
bergslagen, dit vägen ledde öfver land. Med afseende på böndernas
rätt till affärsresor hit upprepades ungefär samma skådespel, som
det vi nyss bevitnat med afseende på seglationen. Äfven här
stodo två mot en : bergslagen ocli allmogen mot städerna, och
slutet blef, att bönderna äfven här lyckades bevara sin frihet,
ocli det snarare i högre grad än den vester- och österbotniska
Eist. Tidskrift 1882. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
