Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GREGORIUS BORASTUS.
155
öfversatt på svenska», för två århundraden dolt en del af Borasti
hufvud verk.
Hur hafva Borasti forna tillhörigheter kommit till Sverige?
Och hur har hans svenska historia blifvit »Johannes Magnus i
svensk öfversättning?»
Om vi antaga att lian till Johan Casimir skänkt sina
värde-rikaste handskrifter, få vi en lätt förklaring på den första frågan.
Det hände sig nämligen, icke fullt två år efter det Johan Casimir
aflidit i Paris, att en svensk adelsman, tjugotvå år gammal och
stadd på resor, gjorde ett fynd i en parisisk kryddbod — af
Kon. Eriks dagbok, densamma Borastus inlöst från Henn i Vilna.
Åke Rålamb, så hette adelsmannen, har derom i boken gjort
följande anteckning: »D. 22 nov. 1673 feck jag denna bok i Paris
au Faubourg S. Germain ut hi en krydhbodh, blandt sönderskurna
svenska papper, som K. Casimirs dvärg (som gäste i mitt
qvarter, var en liten polack, kunde godh svänska) hade såldt åtli
krydkrämaren ; hade jag kommit 8 dagar förr, hade jag fädt 10
st. kijstor medh svänska handlingar, som Sigismundus tog medh
sig ifrån Sverige, ok K. Casimir fördt med sig i Frankrike ok
lämbnadt efter sin död». Suppositionen om de Sigismundska
papperen utbyta vi nu mot den om de (till K. Casimir skänkta?)
Borastiska, och som det synes på goda skäl. Främsta vitnet
är K. Eriks dagbok. Dernäst kommer Borasti krönikas tillvaro
på K. Bibi. af gammalt rubricerad som Johannes Magnus i
svensk öfversättning, utan öfversättarenamn. Slutligen, som
tredje länk i sannolikhetskedjan, kommer, att Åke Rålamb s
fader, Claes Rålamb, något år före 1690 skänkte till
Antiqvi-tets-arkivet en svensk öfversättning af Johannes Magnus »regiæ
bibliothecæ Poloniæ olim subtractum», egenhändigt skrifven af
Erik XIV i hans fängelse på Orbyhus, hvilken handskrift
Anti-qvitets-kollegiets amanuens Edström 1690 var sysselsatt med att
afskrifva (se Ant, Coll. tryckta årsberättelse 1690). Både
original och afskrift lia efter slottsbranden icke vidare afhörts. Men
en annan (förut oundersökt?) handskriftsbundt (också skänkt af
Rålamb?) får, efter branden, i antiqvitetsarkivets katalog titeln:
»Johannis Magni historia öfversatt på svenska».
Det var också för att utröna af hvem denna öfversättning
kunde vara, som en tjensteman pä K. Bibliotheket år 1881 tog
fram den gamla luntan D 11. Det syntes snart nog, att D 11
icke var hvad titeln angaf. Ett fragment af Laurentii Petri
krönika fanns först. Resten visade sig vara ett större fragment
af en svensk historia, indelad i »Utrikes Göthers krönika» och
»Svenska och inländska Göthers krönika», hvardera af dessa i
flera böcker, prydligt renskrifna af olika handstilar, alla raska
skrifvarstilar, pä tyskt eller polskt papper från början af
1600-talet. Och i den synnerligen prydligt utskrifna 2:a boken af
de inländske göternas krönika fans vid 38:e kapitlet en lapp af
en kasserad sida med följande anteckning å baksidan :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
