Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Den svenska kolonien i Rom under Medeltiden af E. Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
E. HILDEBRAND.
10
personer, som lockades af tillfället att få vistas en längre tid i
Rom, se curian på nära håll och lära känna den nya bildning,
hvarom en sägen väl äfven trängt till norden. Ett bref är
ännu bevaradt, der den sedermera berömde Laurentius Andreæ,
då blott kanik i Strängnäs, sjelf ämnande sig till Rom,
framställer sin önskan att få hospitalet i värjo på några år, ber
om deras maktbref och nödiga åtkomsthandlingar samt
föreslår dem att hemkalla sina egna bröder från Rom. En
anteckning upplyser oss om att hans ansökan blott uppväckt klostrets
misstro; vi känna ej, men kunna lätt gissa oss till deras svar,
ty mäster Lars stannade ännu någon tid i Sverige, under det
att från Vadstena för andra gången utsändes Peder Månsson,
nu i sällskap med en af de mest ansedda bland bröderna, den
förut nämde Petrus Ingemari. Denna gång gick resan
lyckligare; de bröto upp den 10 aug. 1508 och kommo trots fejden
med Danmark oskadde genom landet ned till Lübeck. De sökte
här, ehuru ej med alldeles önskad framgång, att skaffa sig
penningar för resan och utgifterna i Rom och besökte naturligtvis
det närbelägna birgittinerklostret Marienwold. De lemnade
Lybeck den 15 september, reste genom Tyskland till den tämligen
unga klosterstiftelsen Marienmaj nära Augsburg uti Baijern,
hvars stora bibliotek de beundrade. De vistades der i tio
dagar och kommo sedan öfver alperna ned till Italien. Här
besökte de klostret Paradisus vid Florens, och funno der
visserligen »verldens paradis med subtilighet och bygning», fastän
annars der icke lärer varit mycket att prisa. Den 8 november
voro de i Rom, efter nära tre månaders resa, hvarunder de dock
hvilat ut i ordensklostren på vägen något mer än 14 dagar.
De hade i uppdrag icke blott att taga reda på hospitalets
tillstånd; med en ihärdighet, soiji icke gaf akt på tidernas
förändring hade konventet äfven anbefalt dem att verka för Katarinas
kanonisering. Emellertid funno de icke Julius II i Rom; han
hade för öfrigt vid denna tidpunkt, tiden för ligan i Cambray
och de hvarandra korsande intrigerna i Italien, helt annat att
tänka på än den svenska qvinnans helgonförklaring.
Uti Rom funno de deremot Bartold uti Birgittas hospital,
men i full process om fyra andra underlydande egendomar,
hvilka af de förre inkräktarne uthyrts på fyra mansåldrar, och
innehafvarne hade i curian utverkat sig bekräftelse derpå. Uti
hospitalet var tillståndet bedröfligt; det hade af främlingarna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
