Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Den svenska kolonien i Rom under Medeltiden af E. Hildebrand - Bilaga 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
260
E. HILDEBRAND.
38
Bilaga 2.
Ö fv e r 1 å t e 1 s e u r k u n d e n, såväl som statuterna for hospitalet ocli
Eugenii IV: s stadfästelse af 1433 äro tryckta som bilaga till Durand i
upplaga af Birgittas revelationer, Rom 1628, efter en »charta per
gamena» hos nunnorna af S. Laurentius in Panisperna, der Birgitta
begrofs. Statuterna äro utfärdade den 8 mars 1431 uti abbedissans
och generalconfessorn Gervinus’ namn. Denne senare vistades väl
den tiden uti Rom, hvilket dock icke torde utgöra hinder att icke
en akt som denna kunnat uppsättas i hans namn. Den 14 juli s. å.
tillsätter han i Rom föreståndare för hospitalet och kunde då utan
svårighet hunnit få underrättelse hemifrån om beslutet.
Föreståndarne voro visserligen två, ehuru icke klosterbröder; men hinder
kunde ju uppstått för sådan as utväljande. — Deremot kallas
abbedissan i den tryckta texten, märkvärdigt nog, Ingegerd. Hon hade
dock redan 1403 nedlagt sin värdighet och den dåvarande hette
Benedicta. Detta förhållande synes dock icke ensamt böra vara
afgörande för äktheten. Båda akterna nämnas såsom bekräftade af
Eugenius IV. Gåfvobrefvet är utan tvifvel autentiskt och detsamma,
som åberopas i den 1395 fälda dömen; samme notarie anföres på
båda ställena. Den hos nnnnorna vid Panisperna förvarade afskriften
är gjord efter Eugenii tid, huru långt efter, derom lemnas man af
aftrycket i ovisshet. Möjligheter finnas sålunda, af en eller annan
anledning, t. ex. ett bristfälligt original, till felläsning, helst äfven
andra namn finnas icke vara fullt exakt återgifna. Under sådana
förhållanden torde den s. 217 ff. gjorda framställningen med
reservation få gälla. Det initiativ, som togs 1431, isynnerhet genom
tillsättandet af två föreståndare, torde väga något. Stadgarne sjelfva
innehålla ej något komprometterande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
