- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Andra årgången. 1882 /
313

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Freden vid Värelä. Från ryskan af E. Hildebrand

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FREDEN VID VÄRELÄ.

313

»På grund af den 7 artikeln tänkte vi först att konungen
beslutat att båda hofven skulle ömsesidigt skicka till hvarandra
ambassadörer och i sådan händelse hade vi förmodat att af
honom skulle utnämn as någon hög ämbetsman; från vår sida
hade kejsarinnan bestämt Er, om det icke skulle fallit sig för
besvärligt för Er. Men som han nu har för afsigt att affär da
hit generalmajor Stedingk, så ämna vi, ehuru det ännu icke
är afgjordt, å vår sida skicka generalmajoren baron Pahlen,
hvars redlighet, hofsamhet och många andra goda egenskaper
äro en garanti för att han ej skall göra något annat än ett
vederbörligt försök att befästa vänskapen. Ers Excellens bör
enskildt tala med Armfelt och liksom af Er sjelf icke underlåta
att försäkra att äfven till Stockholm skall skickas en minister
som genom sin personlighet svarar deremot och såsom
hufvud-punkten i sin instruktion skall få att söka med alla passande
medel främja endrägten mellan rikena. Utnämnandet af
ministrar skall icke dröja.»

»Ett sammetsstycke sändes, hvarur Ni kan sända konungen
så mycket han behöfver.»––— — — — — — —

Med sin vanliga frikostighet öfverlemnade kejsarinnan åt
hufvuddeltagarne i Väreläska freden stora belöningar. Igelström
och Armfelt mottogo båda Andreas orden och den senare fick
dessutom 10,000 dukater1). Gustaf III å sin sida öfverlemnade
åt Igel strö m »den vanliga ministergåfvan» samt sitt porträtt.
Kejsarinnans frikostighet ådagalägger tydligt hur belåten hon
var såväl med freden som med dess verkställare. En annan
känsla torde lia inverkat på den svenske konungen. Det är
bekant att. Igelström vid början af un der h an d Ii n garn a med
Armfelt fått i uppdrag att försäkra honom att ined afslutandet af
freden i Y äre lä, så snart konungen ingått i ett förbund,
kejsarinnan ej skulle- underlåta att åt Gustaf III lemna subsidier för
att sätta honom i tillfälle att frigöra sig från de tryckande
förbindelser han åtagit sig mot Preussen2). För att uppfylla sin
åt Armfelt gifna försäkran insände Igelström strax efter freden
i Y äre lä till Utrikeskollegiet förslag till en skrifvelse till
Armfelt i afsigt att upplysa vissa frågor som sammanhängde med
förnyandet af freden med Sverige. Denna skrifvelse
öfverlemnades åt kejsarinnan sjelf och rättades af henne egenhändigt.

1) Jf. ofvan. Elirenström i sina anteckningar uppgifver endast 3,000 dukater.

2) Enligt ett egenhändigt bref från Igelström till Potemkin.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 23 19:46:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1882/0317.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free