Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Freden vid Värelä. Från ryskan af E. Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
312
E. HILDEBRAND. 38
finner det bättre att välja och anvisa Er en annan kanal, genom
hvilken han kan mottaga denna summa, bör det ske utan
svårighet, och Ni har endast att återställa växeln till mig samt
säga mig hvad och huru det är att göra.» Emellertid befans
det i den öfversända växeln till följd af baron Suterlands
sjukdom ett fel: den var icke endosserad af grefve Bezborodko.
Denne bad derföre, den 7 augusti, Igelström att återställa den
till honom med ett särskildt bud och i stället taga en ny. I
det fjerde brefvet utlät sig Bezborodko på kejsarinnans
befallning till Igelström om den belöning, som kunde gifvas honom af
den svenske konungen, och fick Igelström deri kejsarinnans
tillstånd att mottaga Serafimerorden, i händelse den skulle erbjudas
honom af konungen. I det femte brefvet meddelade Bezborodko
en lista på personer, som blifvit hedrade med belöningar för
sitt deltagande uti fredsverket och skickade derjämte skänker
för de svenske tjenstemännen. Derom skref Bezborodko: vid
öfverlemnandet till de svenske herrarne af presenterna ber jag
Ers Excellens låta borttaga etiketterna, så att de icke få veta
prisen på föremålen, och sedan tillställa mig dessa etiketter för att
öfverlemnas till kabinettet. I det sjette brefvet slutligen
lyckönskade Bezborodko baronen till fredens afslutande och uttalade
sina tankar om dess vigt. »Jag lyckönskar Ers Excellens af
uppriktigt hjerta till det goda slutet på fredsverket, hvarigenom
Ni gjort riket en mycket stor tjenst. Ju mer man skärskådar
den nuvarande ställningen, desto mer inser man vigten af denna
fred. Hurudana än framgångarne varit å vår sida, fans dock
intet skäl att önska mera, och en oläglig medling af andra
skulle endast ha blifvit en följd; dessa skulle icke heller ha
dröjt efter afslutandet af förhandlingarna i Reichenbach. Det
är sant, att freden var för Sverige ännu nödvändigare än för
oss, men konungen, sedan han en gång gifvit sig in i leken,
skulle med nya bundsförvandter ännu mera ha invecklat saken
för en lång tid. Nu består hvad som behöfs deri att under de
första minuterna icke försumma något som kan tjena till
befästande af freden, vänskapen och godt förstånd. Ers Excellens
har gjort en god "början genom Edra antydningar att på dem
beror att förvärfva kejsarinnans tillgifvenhet. Försök att
befästa detta ännu mer genom försäkran att det enda som
behöfs är att allt hinner komma till stadga.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
