Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Konung Magnus Eriksson och Skåne, 4, af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
328
E. HILDEBRAND. 38
nus hade icke vid det föregående mötet i Lödöse kunnat antaga,
de två utsedda kompromissarierna, derest han icke hade stått
skäligen ensam, och denna ensamhet synes mig knappast kunna
förklaras endast genom den förbittring, som hertig Bengts
upphöjelse hade framkallat och genom den politik, som konungen
under hans maktperiod förde, och genom den betalningsskyldighet,,
som lånet af de påfliga medlen hade lagt på flere af
stormännen. Ensamheten, vållad genom ett spändt förhållande till
stormännen, torde gå ännu längre tillbaka och således innebära deri
nödiga förklaringen af anslutningen till hr Bengt Algotsson.
Dess värre finnes föga förhoppning att vi någonsin skola få full
klarhet angående dessa ganska vigtiga förhållanden.
Efter fördraget i Jönköping synes förhållandet mellan fadren
och sonen hafva åtminstone hvad det yttre beträffar varit godt.
Båda och äfven konung Håkan från Norge voro i maj samman
i Skåne. Men den närmaste tiden medförde en stor förändring:
i oktober samma år uppträdde Erik som befallande i Svealand,,
som dock hörde till fadrens område och synes han således hafva
med berådt mod och på det svåraste sätt brutit den uteslutande
till hans fördel ingångna förlikningen. Det finnes åtminstone
ingen antydan, att skulden för traktatbrottet legat hos konung
Magnus. I november slöts ny förlikning, äter till konung Magni
skada; de nya eftergifterna säger han, i den derom uppsatta
urkunden, sig hafva gjort af »faderligt medlidande ined sonens
qval, bekymmer och skuld». Den vigtigaste eftergiften skulle
dock icke gälla för mer än två år, hvilket kan anses tala för
verkligheten af det uppgifna motivet, men helt visst berodde
konung Magni eftergift i viss mon på afsaknaden af nödiga,
hjelpmedel till upprätthållande af sin ställning.
Snart vände sig emellertid förhållandena. Redan i början
af mars 1358 finna vi konung Magnus i Helsingborg, hvarest
han dock icke synes hafva ämnat uppehålla sig länge,
alldenstund han icke förde med sig sitt större sigill utan allenast
sekretet. Antagligen hade ban då i sina händer Helsingborgs husr
som han med säkerhet innehade den 10 december 1358, då han i
en utfärdad skrifvelse tillkännagifver, att hans son Erik gifvit
honom full makt å egna, å biskop Nils i Linköping, hr
Erengisle jarls och hr Nils Turessons m. fl. vägnar att fälla dom i
tvistigheten mellan sig och dem, att han var villig att afkunna
denna dom den 17 mars 1359 samt att han skulle inom 8 dagar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
