Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Konung Magnus Eriksson och Skåne, 4, af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
K. MAGNUS ERIKSSON OCH SKÅNE.
329
•efter det dömen af kun nats och Erik fullgjort densammas
bestämmelser åt honom återlemna Helsingborg. Det ser således
knappast ut. som den blifvande domen skulle hafva kommit att
gå ut på upphäfvande af rikets delning, åtminstone var det
beräknadt att Erik skulle få ett betydande län.
Vid den tid då upprorspartiet på detta sätt hade åt konung
Magnus lemnat uppdraget att fälla dom i egen sak3 var denne
bannlyst med anledning af dröjsmålen att gälda skulden till
påfvestolen. Befallning om bannlysningens förkunnande är
daterad den 30 maj 1358, och fortfor konung Magnus att vara bannlyst,
intill dess den 18 maj 1360 bannlysningen för en tid
suspenderades.
Det finnes i de bevarade urkunderna från denna tid intet
spår af den till maj 1359 utlofvade skiljedomen. Erik, hans
gemål och späda barn afledo helt oförmodadt den 21 juni,
hvarefter konung Magnus återtog styrelsen öfver de landskap, soin
han åt sonen hade öfverlåtit, och öfver dem, som denne hade
tillegnat sig. Herrarnes begäran om sammankallandet af en
herredag besvarade ban med utfärdandet af Sveriges första
riksdagskallelse — ett steg, som står i full konseqvens med de under
hertig Bengts tid fattade reduktionsbesluten och som i mina ögon
visar, att konung Magnus, hvad man än må säga om hans oförmåga
att realisera sina planer, egde statsmannens blick för
situationens kraf: de mot konungamakten uppträdande stormännens makt
kunde icke brytas annat än genom återlemnande åt allmogen af
dennes aldrig upphäfda, allenast åt sidan skjutna politiska
rättigheter. Mycket hade emellertid under konung Magni tid
utvecklingen gått framåt i Sverige: samme konung, som genom
utfärdande af en gemensam lag bidrog att Smälta samman de
många provinserna till ett rike, hänvisade icke allmogen, då han
ville åt denna återgifva de gamla politiska rättigheterna, till
deras utöfvande på tingen inom provinserna, utan kallade från
alla landskap representanter till en gemensam församling. De
första svenska riksmötena tillhöra visserligen 1400-talet, men det
må likväl räknas konung Magnus till heder att hafva tänkt det,
soin den andra generationen efter honom satte i verket.
Dessa äro i kortliet hufvuddragen af den inom landet
fortgående striden mellan konung Magnus och hans son Erik, hvil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
