Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Konung Magnus Eriksson och Skåne, 4, af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
332
E. HILDEBRAND. 38
lertid, att Erik icke tilltrodde den danske konungen, ehuru han
äktat dennes systerdotter, någon välvilja mot sig.
Under år 1357 hade konung Valdemar mycken oro i sitt
land. Här och der var missnöjet mot honom stort, j ut arne gjorde
uppenbart uppror, hertig Valdemar och de rendsborgska grefvarne
förklarade honom krig. Med desse förenade sig genom en traktat,
sluten den 6 september, Erik Magnusson : förbundet skulle räcka i
tio år och vara riktadt mot konung Valdemar, hr Bengt Algotsson
och deras medh ål lare. Hertig Bengt synes sålunda hafva, när
han lemnat Varberg, fått en tillflyktsort någonstädes i Danmark.
Den omständigheten att denna traktat slöts i Meklenburg,
förråder hertig Albrekts delaktighet i dessa förhandlingar.
Den 9 januari 1358 mottog konung Valdemar Eriks och
hertig Albrekts krigsförklaring, hvilken dock icke vållade honom
synnerlig olägenhet. Den meklenburgske hertigen var i början
upptagen af egna intressen utom Danmark och Erik var
uppenbarligen ur stånd att vidtaga några kraftiga mått och steg.
Han vistades under början af året i Skåne, hvarest han den 5
februari lät fängsla Lunds erkebiskop. Den vigtigaste följden
af krigsförklaringen var utan tvifvel det afgjord a närmandet
mellan konungarne Magnus och Valdemar. När detta skedde,
finnes icke uppgifvet, deröfver liksom öfver så många andra
detaljer sväfva vi i djupaste okunnighet. Såsom redan blifvit
omtaladt, var konung Magnus i början af mars i Helsingborg,
hvilket man har uppfattat som ett bevis för att han redan den
tiden hade Skånes vigtigaste fäste i sina händer. Dervid må
dock som ganska eget anmärkas, att Eriks anhängare hr Nils
Turesson några dagar senare uppehöll sig i Helsingborg.
Under hela sommaren håller sig Erik undan från Skåne, hvarest
han icke finner för godt infinna sig ens i augusti, då hans
bundsförvandt hertig Albrekt der landstigit med trupper, afsedda för
ett anfall på Seland. Af anfallet blef visserligen intet, ty
stillestånd blef slutet på initiativ af hertig Albrekt och senare på
året fortsattes underhandlingarna mellan konung Valdemar och
honom, som således synes hafva svalnat i sin ifver för Erik.
Denne hade ytterligare erfarenhet att hans främmande
bundsförvanter voro besvärliga. Det synes, som om de holsteinske
grefvarne borde hafva varit belåtna att hafva Erik å sin sida,
då denna omständighet, äfven om Erik icke var mycket stark,
likväl borde vara för konung Valdemar obehaglig, men i stället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
