Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Norges Storthing. Förra Afdelningen af Nils Höjer, anm. af O. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fjXXII
ÖFVERSIGT Ell OCH GRANSKNINGAR.
i en gemensam urkund och der så vidt möjligt bilda ett belt. Denna
sammangjutning af de olika beståndsdelarne gjordes åter af män,
som helt naturligt saknade ali personlig erfarenhet om ett
konstitutionelt samhällsskicks art och väsen, och då tiden för arbetet
till-lika var ytterst knapp, så är det klart, att verket, som sålunda
kom till stånd, måste blifva mycket bristfälligt. Det kunde ej
undgås, att stadganden intogos, på hvilkas konseqvenser
grundlagsstif-tarne aldrig hade tänkt, att bestämmelser inflöto, som kunde gifva
anledning till de mest motsatta tolkningar, och att clc vigtigaste
saker lemnades alldeles obestämda. Huru detta egendomliga arbete,
som kallas Norges grundlag, tillkommit, har nu hr Höjer med stor
klarhet ådagalagt och på samma gång i detalj uppvisat, hvarifrån
dess särskilda bestämmelser äro hemtade. Hans arbete har
derigenom ett högt historiskt värde, in en äfven ett praktiskt så till
vida, som det för grundlagens rätta förstånd naturligtvis är af största
vigt att känna dess källor.
Grundlagens egenskap af ett fullständigt lappverk har hr Höjer
tydligt ådagalagdt, och i enlighet dermed utfaller ock dendom, som
han fäller öfver densamma. Det vill dock förefalla oss,som om han
vid tolkningen af dess bestämmelser ej alltid tagit vederbörlig hänsyn
till denna dess egenskap af ett omoget och heterogent hastverk.
Yi syfta härmed på den framställning, han lemnar af grundlagens
stadganden om arten af konungens sanktionsrätt i grundlagsfrågor.
Som bekant sammanhänger frågan om norske konungens
sanktionsrätt på det allra närmaste med den om formerna för ärendenas
afgörande af storthinget. Dessa åter äro sådana, att — om man
undantager de funktioner, som särskildt tillkomma endera af
storthingets båda afdelningar, — vissa saker afgöras af storthinget
deladt i odelsthing och lagthing och, i händelse af m e nin gs sk i 1 j a k
tig-het emellan dem, af det samlade storthinget, andra åter omedelbart
af storthinget in pleno. Till de förra höra i följd af grundlagens
uttryckliga ord alla förslag till lagar ; bland de senare äro enligt
den praxis, som följts allt ifrån grundlagens tillkomst, alla
grundlagsfrågor och sådana frågor, om hvilka storthinget genom sitt
reglemente bestämmer, att de skola behandlas i samladt storthing. I
frågor som behandlas i form af lagar — d. v. s. af de särskilda
thingen och, i händelse af meningsskiljaktighet emellan dem, af
samladt storthing, — har konungen enligt grundlagens bestämda föreskrift
suspensivt veto ; i frågor, som afgöras af storthinget in pleno (och
ej äro från sanktion uttryckligen undantagna), deremot — enligt
gällande praxis och de förnämsta vetenskapliga auktoriteters åsigter
— absolut veto.
Under sådana förhållanden är det naturligtvis af yttersta vigt,
att bestämda föreskrifter finnas angående den saken, hvilka frågor
skola behandlas i lagform, och hvilka skola afgöras af storthinget
in pleno. Några dylika bestämmelser har man hittills ansett endast
delvis finnas i norska grundlagen, och storthinget har ansetts ega
rätt att genom sitt reglemente bestämma formen för behandlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
