Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - G. M. Armfelt i Neapel år 1794 af Elof Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
ELOF TEGNÉR. G. M. ARMFELT I NEAPEL ÅR 1794.
Två dagar vistades flyktingarne inom klostrets fridlysta
murar. »På morgonen d. 13 Febr. anlände, berättar Armfelt,
en liten man, som medförde två små neapolitanske vagnar och
ett bref, i hvilket man uppmanade mig att låta honom visa mig
vägen till en säker plats, der jag kunde i lugn afvakta att
baron Palmquist hunnit afresa och att man komme på det klara
med de planer mot mitt lif, som man upptäckt .... Jag
betalte rätt frikostigt min vistelse i klostret, och de vördiga
fäderna öfverhopade mig med välsignelser, då jag reste. Vår
vägvisare förde oss, under oafbruten tystnad, på smala
skogsvägar. Tre eller fyra gånger foro vi öfver större vägar; och
efter fyra timmars färd stannade vi vid Montesarchio, ett
gammalt slott, som tillhör markis Del Vasto. Dess belägenhet
inger redan på afstånd romantiska föreställningar. Det är beläget
på ett berg, som beherrskar en vidsträckt och fruktbar slätt;
dess götiska byggnadsstil framkallar för inbillningen riddartiden s
fantastiska äfventyr. En liten stad med några kloster, belägen
vid foten af detta gamla slott, och en riddarborg, till hälften i
ruiner, som i bakgrunden reste sina murar från en hög klippa,
bidrog att göra belägenheten högst pittoresk».
Man ser att äfventyret lifligt anslagit Armfelts fantasi.
Han fann, att Montesarchio var ett verkligt »palais d’Azor»,
ett förtrolladt slott; drottningen af Neapel — ty de voro här
hennes gäster — var den goda fé, som här »produisait des
miracles enchanteurs»; han sjelf och hans kamrat föreföllo, enligt
hans ord i ett bref till hans hustru, såsom »de forna chevaliers
errants», hvilkas framtidsutsigt var att få »skoja omkring
verlden». Några af det gamla slottets ödsliga salar fann han
omskapade till beqväma boningsrum för sig och sin reskamrat;
förträffligt vin och läckra måltider gjorde ensamheten och
förvisningen mindre enformig; och vännerna i Neapel sökte förkorta
hans tid genom att sända honom böcker.
Nyheter från Neapel ingingo ständigt. De rör le sig nästan
uteslutande om det mordanslag, som Piranesi å svenska
regeringens vägnar ansågs hafva anstiftat och som försatt Armfelts
vänner i en liflig oro. Innan man fått mördarne inom lås
och bom och innan deras medbrottsling baron Palmquist lemna
Neapel, måste Armfelt förblifva på sitt gömställe, för att ej
utsätta sig för de största vådor. Detta utgör det ständiga
temat i de nästan dagliga bref och biljetter, som kommo honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
