Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2 - Mazepa och Karl XII af N. Kostomarov. Öfversättning från ryskan af C. Silfverstolpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
156
N. KOSTOMAROV.
44
uppdagad eller att ministrarne skulle märka något. De hade ock
kommit underfund med att det låg något besynnerligt i
hetma-nens uppförande, men låtsades ej derom för tsaren, hvilken
fortfarande satte lit till hans trohet. Peter hyste så stort
förtroende till honom att han, då han trodde att Mazepa oroade
sig öfver Ulaszins angifvelser, skref till Mensjikov med
befallning, att fursten skulle lugna honom. För att så mycket mer
öka detta tsarens förtroende, sände Mazepa till tsaren en af
sina förtrogne med begäran att tsaren ville bekräfta hans
besittning af jord inom distriktet Rilsk, som han nyligen genom
köp förvärfvat sig. Huru skulle väl någon kunna tro att han
tänkte öfvergifva tsarens parti, då han som bäst ökade sina
jordbesittningar! Budbäraren erbjöd Peter å hetmanens vägnar
2,000 dukater, såsom gåfva, men tsaren behöfde dem ej.
Samtidigt uppvaktade Mazepa tsaren, i anledning af hans seger öfver
general Lewenhaupt vid Liesna, med ett smickrande bref, hvari
han bland annat yttrar sin önskan att tsaren »nu ändtligen»
måtte få bugt med sina fiender 1). Efter slaget vid Liesna begaf
sig tsaren till Smolénsk, der han, enligt sin vana efter hvaije
framgång i kriget, intågade såsom triumfator, under salut, och
lät föra framför sig de från fienden tagna fanor och kanoner.
Den 20 Oktober begaf sig tsaren från Smolénsk till hären i Ukraina.
Det var nödvändigt att söka hindra tsarens färd och att
uppehålla ministrarne till dess att Karl XII kommit närmare.
Tsaren ville, att Mazepa skulle begifva sig till de ryske
befäl-hafvarne för att rådslå med dem. Mazepa svarade, att han
skulle uppfylla tsarens vilja, skulle han ock dö under vägen.
Han färdades i båt till Borzna, och syntes vara illa sjuk. Han
sade till de äldsta: »Man skall föra mig till tsarens här. Men
jag har vänner der; de hafva underrättat min kanslist Bolbot
derom, att, jag ej bör infinna mig vid tsarens hof, om jag vill
söka rädda mig och hela lillryska folket. Att hvar och en
skulle nedgräfva i jorden sin egendom, har blifvit befalt derföre
att tsaren, som ej litar på Ukraina i händelse fienden nalkas,
vill bringa förderf öfver mig och folket». Detta meddelades de
äldste i största hemlighet.
Såsom det senare visade sig var allt detta ett påhitt, som
fullkomligt stod i strid med sanna förhållandet. Man hade närn-
Mazepas bref i ryska riksarkivet. Tsaren hade meddelat honom i tvenne
bref nyheterna om dennna seger.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
