Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Bidrag till historien om Sigismunds förhållande till det Habsburgska huset 1589—1604 af H. Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
256
II. HJÄRNE.
Polens svårstyrde undersåtar, kosackerna, på det att de sjelfve
utan bekymmer skulle kunna oroa moskoviten,
I slutet af samma år afsände verkligen kejsaren till Moskva
såsom sin egen legat herr Niklas Warkotsch, hvilken sedermera
ytterligare några gånger användes i liknande uppdrag. Han
passerade landvägen öfver polska gränsen och anlände efter
åtskilliga besvärligheter till sin bestämmelseort i Mars 1589.
Han framförde till tsaren kejsarens och hela österrikiska husets
tacksägelse för det understöd som lemnats Maximilian vid
konungavalet, och sporde vidare, hvilken hjelp kejsaren kunde vänta
af tsaren i ett krig med Polen och Turkiet. Ryssarne, som
just under legatens dervaro hotades med ett tatariskt
härjningståg och måste lösköpa sig derifrån med stora skänker, ville icke
inlåta sig på alltför vidlyftiga företag. Emellertid lofvades, att
tsaren icke skulle sluta någon fred eller längre stillestånd med
Polen, om ej Maximilian der blefve konung. Dessutom fick
kejsaren i gåfva, såsom bidrag till kostnaderna för det turkiska
kriget, icke mindre än tre millioner riksgulden i ryskt
silfvermynt, som nedsmältes i tackor och inpackades i vax, på det att
Warkotsch utan fara för upptäckt måtte kunna hemforsla
summan. Till yttermera säkerhet for han tillbaka sjövägen från
Archangel till Amsterdam, men kort före hans afresa i Juni
månad erhöll man vid det moskovitiska hofvet underrättelse
derom, att fred vore ingången emellan kejsaren och Polen, att
Maximilian hade afsagt sina anspråk på detta rikes krona, skulle
få halfva Lifland och konungens af Sverige dotter till äkta samt
i förening med kronorna Sverige och Polen bekriga moskoviten
från den lifländska sidan. Detta rykte vållade Warkotsch stor
förlägenhet; han förklarade det visserligen vara alldeles osant,
men misstron till honom minskades först, sedan nya och
pålitliga tidender inlupit, att österrikarne väl hade slutit ett fördrag
med Polen, men ingalunda velat inlåta sig på ett förbund emot
Ryssland. Boris Godunov lät sig dermed nöja, ehuru han fann
det underligt, att kejsaren hade kunnat förlåta den skymf, som
Zamojski tillfogat hans hus. Emellertid hemkom Warkotsch
lyckligt med sin dyrbara börda1).
Jfr. utom de ofvan anförda ryska berättelserna: Adelung, Reisenden in
Rußland, I, sid. 402 ff., der utdrag ur » Herr Niklas Warkotsch moskovitische
Relation » meddelas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
