Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Bidrag till historien om Sigismunds förhållande till det Habsburgska huset 1589—1604 af H. Hjärne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
II. HJÄRNE.
tsaren, Prag den 22 September). För att särskildt vinna den
mäktige Boris Godunov, medförde Warkotsch till honom
»vänskapliga gåfvor, sådana som kejsaren plägar tillsända sina
bröder och kurfurstarne: tvänne guldkedjor, den ena med kejsarens
porträtt, och ett guldur med planeter». Resan till Ryssland
gick temligen långsamt, enär det var nödvändigt att på förhand
försäkra sig om obehindrad genomfärd genom de polska och
svenska besittningarna. Konung Sigismund, som under sin
vistelse i Sverige hade mycket vinlagt sig om att få slut på
osämjan med ryssarne* gaf kejsarens sändebud det begärda passet
och skref derom till hertig Karl, men denne hyste vissa
misstankar angående kejsarens afsigter med beskickningen. Huru
som helst, anlände "Warkotsch till Moskva i slutet af året och
rönte ett godt mottagande. Godunov kände sig smickrad af
kejsarens artighet emot honom personligen; löfte gafs om
ytterligare understöd för. det turkiska kriget, men det ifrågasatta
förbundet kom ej heller nu till stånd. De kejserliga ombuden
infunno sig vid den rysk-svenska gränsen, der omsider (Maj
1595) freden i Teusina afslöts efter långvariga förhandlingar?
hvilka icke här kunna lämpligen framställas. A kejsarens vägnar
afgafs en högtidlig protest, hvari rättigheten till Lifland
förbehölls det heliga romerska riket*).
Aret derpå kommo verkligen till Prag sändebud från tsaren
med en stor massa pelsverk, som uppskattades till ofantligt
värde. Men för alla uppmaningar till krig förblefvo ryssarne
döfve, oaktadt till och med påfven 1595 och 1597 sände en
egen legat, Alexander Comuleo, till Moskva, för att förespegla
tsaren möjligheten att eröfra Konstantinopel, hvartill han ju
^ /
Wien Ark. Russica 1594, 1595. Hertig Karl till sändebuden i Lifland,
Stockholm den 12 November 1594: »är vår nådige vilje och begäran, att I icke
tillstädje honom draga der hädan, förr än välberte sändebud först utlofvar och
tillsäger, det han icke allena intet ville hos för:de rysse företaga eller handla,
som detta lofliga konungarike kunde vara för när eller till skada i någon måtto,
utan fast mera råda och förmana ryssen, att han med sitt otillbörliga
förehafvande och blodgirighet utaf står, som han utan orsak och i oträngde måle på
begynt hafver, och ännu i många år med månge kristne mäns blodspillan varat
hafver. Man vill sig visserligen förse, att hvar han af kejsaren och kristne
potentater sådant blifver rådd och förehållen, att det ock mycket kan hjelpa i
saken, förty der han ville eller kunde göra kejsaren någon hjelp emot turken,
som man af hög:te K. Mtz bref förnimmer, att han tillsagt hafver (den dock
föga eller ganska ringa kan förslå), så kan han den så mycket mindre komma
till väga, så länge han förer fejd emot oss på denna sida, ty han hafver väl
förnummit, hvad han vunnit hafver i de 26 år han hafver fört krig emot Sverige»
(Hert. Karls Reg. 1594, I, fol. 208). De kejserlige legaternas protest fins i en
kopiebok, sign. K. Riksark. Muscovitica.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
