Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Johan Adolph Clodts anteckningar af Martin Weibull - Relation om slaget vid Lund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖKE SLAGET VID LUND. 319
skåpet der kunde få tak öfver hufvudet, ryckte H. M:t den tredje
påföljande dagen in i det fiendtliga i trakten omkring
Svenstorp stående lägret, som var försedt med allt som erfordras för
ett beqvämt läger äfven med baracker och hyddor. Det fans
uppfyldt med lik och halfdöda menniskor, ty många hundrade
af de svårast sårade, som ej kunnat fly längre bort, hade
förmenat kunna rädda sig hit. Härifrån vände sig vår allernådigste
konung åter mot Helsingborg, för att tvinga fienden till att
utrymma denna fästning, hvilken, såsom förut berättadt, fallit i
fiendens händer straxt vid krigets begynnelse dels genom
lättsinne, dels på förrädiskt sätt. Detta lyckades också H. M:t på
sätt som i det följande skall förtäljas.
Efter några få betydelselösa rader om detta andra angrepp på
Helsingborg är handskriften tvärt afbruten. — Det återstår blott att
tillägga några ord angående den del af anteckningarne, som härofvan
blifvit meddelad i Johan Adolf Clodts egen utförliga berättelse.
Om återgifvandet af denna må till hvad i början blifvit yttradt
tilläggas, att den tyska urskriften så noggrant som möjligt blifvit
följd med undvikande äfven af de talrika insprängda franska orden.
Blott i fråga om satsfogningen har, såsom nödvändigt varit, en större
frihet i behandlingen fått ega rum. De sidolånga, invecklade,
stundom på svenska ordagrant fullkomligt oåtergifliga satserna, i hvilka
den tyska urskriftens berättelse fortgår, ha, der så krafts, blifvit
upplösta i mera enkla. Endast på detta sätt har den kunnat utgifvas
för 19:de århundradets svenska läsare.
Af flera skäl har ej texten blifvit belamrad med något större
antal noter. Det område, anteckningarne beröra, är ett af de
jemförelsevis mest kända; lätt skulle derför den upplysande noten ha
varit öfverflödig. Literaturen i ämnet är också så stor, att
hänvisningar och jemförelser skulle utan motsvarande gagn blifvit för
vidlyftiga. I stället inskränka vi oss till att här belysa några dunkla
punkter och göra några jemförande hänvisningar till det enda arbete
som hittils begagnat dessa anteckningar såsom källa. Man skall
kanske deraf finna, huru nödigt det stundom är att framlägga
källskriftens berättelse för att återkomma till den enkla historiska
verkligheten från de utläggningar, hvilka en föregående tids
historieskrifning allt för mycket älskade under sitt sträfvande att göra
berättelsen liflig och åskådlig.
1.
Till dunkla punkter hör berättelsen om Äosenkrandsarnes död
vid Helsingborgs stormning 1676, en händelse, hvarom ingen annan
historisk källskrift än Clodts anteckningar, hvarken inom svensk eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
