Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Bidrag till Varägerfrågan af Nils Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
824
NILS HÖJER.
han utgifvit en tysk omarbetad upplaga, hvilken närmast ligger
till grund för denna svenska bearbetning.
Här äro dock några vigtiga tillägg gjorda, som innehålla
nya intyg, ett arabiskt och ett grekiskt, för ryssars och varägers
skandinaviska börd. Det förra af dem, som förskrifver sig från
israeliten Ibrahim Ibn Jakub, som omkring år 965 gjorde en
resa till Tyskland, då han sannolikt inhemtat närmare kunskap
om slavernas land, gifver vid handen, att araberna på hans tid
med rus menade dels svenskar i Sverige (»ofta komma riis
vesterifrån på skepp för att plundra i preussarnes land»), dels
till Ryssland inflyttade svenskar, som »tala slavernas språk i
följd af sin sammanblandning med dem». Det senare intyget
innehålles i ett nyligen upptäckt grekiskt strategiskt arbete
från elfte århundradet, som kallar Harald Hårdråde konung i
Varangia. Häraf styrkes i hög grad Thomsens tidigare
antagande, att äfven det grekiska varang varit, liksom det arabiska
varank och det ryska varäg, ett folknamn, som betecknat
skandinav eller den skandinaviska halföns innebyggare.
Dessa hafva ursprungligen blifvit nämda med sitt finska
namn rus i hela Österlandet, men sedan detta ord kommit att
hos greker och araber liksom hos slaverna sjelfva särskildt
beteckna de bland slaverna invandrade och slaviserade normannerna
och slutligen invånarne i deras rike, upptog man i stället såsom
särskild beteckning för de egentliga skandinaverna namnet varäger,
som Thomsen öfversätter med skyddsförvandter och anser
ursprungligen hafva varit de invandrade skandinaviska ryssarnes
namn på sina stamförvandter på andra sidan Östersjön.
En annan förslagsmening framställes af Gutzeit, som
rörande uppkomsten af ordet varäg sluter sig till den gamla åsigten
om dess härledning ur grek. ßd♀ayyog, som åter skulle vara
det vestskandinaviska væringi, edsvuren. Namnet skulle således
icke ursprungligen beteckna ett folk utan ett garde. Emellertid
blir stamordet detsamma: vara, löfte, fördrag, skydd. Tvisten
gäller således ordets ursprungliga betydelse och orten, der det
först bildats.
I senare afseende har Thomsen efter ali sannolikhet rätt,
ty för det första är det i och för sig osannolikt att ryssarne,
som hade skandinaverna dagligen ibland sig och lärde känna
dem först, skulle hafva lånat namnet för att beteckna dem från
grekerna. Ett sådant lån kunde väl möjligen hafva skett af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
