- Project Runeberg -  Historisk tidskrift / Tredje årgången. 1883 /
329

(1881) With: Emil Hildebrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Bidrag till Varägerfrågan af Nils Höjer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BIDRAG TILL VARÄGERFRÅGAN.

329

enstaka skriftställare, men svårligen hade ordet kunnat blifva
det allmänna folknamnet i Ryssland på skandinaver, såsom dock
veterligen skedde. Vidare förekommer redan omkring år 1000
namnet Varangiska hafvet på Östersjön bland arabiska
skriftställare, hvilket förutsätter, att varank såsom folknamn då varit
en längre tid i bruk, men just vid den tidén eller något förut
synes det grekiska ßaQayyog börjat användas åtminstone i det
grekiska skriftspråket, liksom sannolikt först vid denna tid
väringakåren i Konstantinopel som ett kejserligt lifgarde
bildades. En annan sak är, att skandinaver ÇFwç) användes bland
värfvade trupper på grekiska expeditioner ända från början af
900-talet. Så deltogo 700 rhos i expeditionen mot Kreta år 902,
415 i ett tåg mot Italien år 935 och 584 i en ny expedition
mot Kreta år 949 o. s. v.

Deremot tyckes mig Thomsens förklaring af ordet var äg,
huru skarpsinnig den än är och långt ifrån orimlig, dock knappast
vara den sannolikaste. Det ligger ju något egendomligt deri,
att skandinaverna skulle hafva gifvit ordet åt grekerna och
sedan lånat det tillbaka igen i dess gamla nordiska form med en
ny i Grekland uppkommen betydelse, detta samtidigt dermed, att
ordets gamla bemärkelse fortlefde i Ryssland, med hvilket land
man allt framgent stod i beröring, och genom hvilket man
åtminstone från Sverige gemenligen färdades till Grekland. Jag
tror derför, att betydelsen edsvuren krigare är den ursprungliga,
och att således forns v. väring, som är upprinnelsen till det ryska
varäg och gr. ßaQayyog, haft samma betydelse som det
närslägtade angl. værgenga, longob. waregang, frank.-lat. tvargengus.
Väl säger Thomsen, att äfven i dessa ord betydelsen skyddsling
utan tvifvel är den ursprungliga, men mig tyckes tvärtom att
Kunik till fullo bevisat, att den ursprungliga betydelsen är den
ofvan angifna: löftesgångare (jeilif. isl. handgenginn), som trädt i
personligt tjensteförhållande hos en (främmande) furste, hvilken
betydelse särskildt styrkes af den frankiska lagens stadgande, att
samma mansbot skulle erläggas för dråp på en war gen g som på
en antrustion (in trusti dominica).l) Det fins intet hinder för, att

. 1) Mémoires, de l’académie des sciences de St. Pétersb: VII:e Série, T.
XXIII, N:o 1 sid. 249 och 373 o. f. En redan af Ihre föreslagen, men af

Förstemann öfvergifven sammanställning med got. gazuairpi, fred, har
förmodligen bidragit till tolkningen skyddsling. Deremot hör ordet säkert samman
med got. tuzvêrjan, tvifla, fornslav. vern, trogen, rys. v er nik (edsvuren)
tro-man etc.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Nov 25 01:10:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ht/1883/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free