Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Bidrag till Varägerfrågan af Nils Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL VARÅGERFRÅGAN.
333
Naturligtvis kan man icke med några absolut säkra data
ådagalägga, att ordet varäg har sin upprinnelse i Ryssland, ty
de första ryska uppteckningarna förskrifva sig sannolikt från en
senare tid, än väringagardet bildades i Grekland. Det är
derföre möjligt, att ordet varäg användes anakronistiskt på alla
ställen i den gamla krönikan, som handlar om en tidigare period
än varangerkårens uppkomst i Konstantinopel. Så måste man
ju i alla händelser äfven efter Thomsens tolkning antaga på det
ställe, som omtalar varägernas första inkallande öfver hafvet.
Ett sådant användande af nyare ord är ytterst vanligt i alla
tungomål och fullt berättigadt.
Lika litet kan man med säkra bevis ådagalägga, att
svenskar eller skandinaver blifvit kallade rus af slaverna. Det är
möjligt, att de ställen hos Nestor, der rus ovedersägligen har
denna betydelse, hafva grekiska original att tacka för sin
upprinnelse; ja Gut zeit har utan tvifvel rätt deri, att ordet på
några ställen såsom i ]gors fördrag tydligen är ett återgifvande
af grek. cPcoç, och att det sätt, hvarpå kronisten finner sig föranlåten
att kommentera det, ganska påtagligt visar, att denna betydelse
af ordet på hans tid var för slaverna främmande. Hvad man
med full säkerhet vet är endast, att ’Pwg hos grekerna i 9:de
och 10:de seklet betydde skandinav och ännu i det ll:te någon
gång användes i denna bemärkelse, men då gemenligen med ett
förtydligande tillägg af det nya folknamnet ßaQayyoç, vidare
att ordet riis af araberna blifvit användt i samma betydelse,
samt slutligen att varang hos greker och araber betecknar
skandinav eller innebyggare på skandinaviska halfön från början
af Jl:te århundradet, liksom varäg hos slaverna i Ryssland allt
från deras första skriftliga minnesmärken.
Mer eller mindre osäkert blir derför hvarje försök att
angifva skandinavernas äldsta slaviska namn. Men om man
beaktar, att slaverna allra först måste fått kunskap om
skandinaverna genom finnarne, som skilde deras land från vårt, och
således måste hört dem från början omtalas under namnet ruotsi,
ruossi, samt vidare att grekerna nämna skandinaverna med ett
så liknande namn, att det genast väcker misstanke om att vara
detsamma, så må väl det antagandet icke kallas äfventyrligt, att
detta finska namn gått till grekerna genom de mellanboende
slaverna och således äfven varit af dessa senare upptaget.
Antagandet är så mycket mera berättigadt, som Rysslands äldste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
