Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Bidrag till Varägerfrågan af Nils Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
824
NILS HÖJER.
kronist, ehuru han visserligen rör sig med ordet rus i
bemärkelsen skandinav såsom ett för dåtidens slaver icke fullt bekant,
dock uttryckligen uppgifver, att den ryska nationens namn är
kommet från detta (slaviska) namn på svenskarne. »Ryssar
— säger han — hafva de kallat sig efter varägerna, men förr
voro de slaver» (d. v. s. hade inhemska slaviska namn och voro
oblandade slaver), och på ett annat ställe med anledning af
Kijevs eröfring genom Oleg: »Och han hade både varäger och
slaver hos sig och så kallades de ryssar». Det var således
åtminstone hans tro, att äfven slaverna brukat detta namn, ty
det kan dock icke vara hans mening, att slaverna kallat sig
ryssar efter grekers eller finnars namn på slavernas
skandinaviska herrar.
Af samma skäl måste man antaga, att ordet väring
kommit först i bruk i Ryssland, der furstarnes ställning som
främmande inkräktare från början uteslutande hänvisade dem till
att i sina stamförvandter söka stödet för sitt välde. Det synes
mig sannolikt, att det grek. ßdçayyoç från början haft
betydelsen skandinav genom inflytande af det ryska varäg och
först sedermera fått betydelsen lifdrabant antingen genom
inverkan af skandinavernas egen användning af ordet väring, eller
emedan det var folkets exklusiva yrke i Grekland, således i
analogi med de af Thomsen anförda exemplen Schweizare och
zouaver och — ännu mera slående — catalaner, som under en
tid lång i Italien betecknade condottieri utan afseende på
nationaliteten, emedan de första fribytaresvärmarne hade rekryterats
från Spanien.1)
Det har dröjt länge, innan man velat erkänna, att det
ryska varäg icke är något slaviskt ord utan direkt eller indirekt
lånadt ur skandinavisk tunga. Likaledes har man gjort sig mycken
möda att ur de slaviska språken förklara de äldsta ryska namnen
på forsarne i Dnjepr, oaktadt de slaviska namnen finnas tillika
anförda och mycket riktigt befinnes vara hvad vi i våra dagar
skulle kalla de ryska. Dessa fornryska språkprof finnas
anförda af kejsar Konstantin Porphyrogennetes i hans under åren
949—952 författade arbete »De administrando imperio». I det
kapitel, som handlar »om Rhos, som komma från Ryssland till
Konstantinopel i båtar», omtalar han nämligen Dnjeprforsarnes
1) Sismondi, Hist. des republiques ital. VIII, sid. 62.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
