Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Bidrag till Varägerfrågan af Nils Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
824
NILS HÖJER.
hafva en motsvarande betydelse och vara ett adjektivum.
Thomsen föreslår Aiforr, isl. Eyforr den alltid häftiga, semper
præ-ceps, hvilket således skulle i jakande form uttrycka ungefär
detsamma som det slaviska ordet i nekande. Säkerligen ligger
ock det fornsvenska ai, alltid, i namnet, men förklaringen af
adjektivet synes mig icke tillfredsställande. Då det slaviska
ordet egentligen betyder »icke mätt», »icke full (på vatten)»,
vore en ren motsvarighet härtill i jakande form »alltid hungrig»
»alltid (vatten)bristande». Men just denna betydelse har det
fornsvenska Alf ar af far, bristande, hvars neutrala form, fat, bristande,
hvad som fattas, träffas i denna betydelse på mångtaliga ställen i
vår äldre literatur och ännu lefver i uttrycket: hur är det fatt? och
afledt i verbet fattas. Om detta far redan i äldsta svenskan hade den
korta vokal, som den neutrala formen framgent eger och alt från
början tyckes hafva haft i våra skriftliga minnesmärken1), så hafva
vi här, om läsarten Aifor skall antagas vara den rätta, såsom
Thomsen vill, dels ett ytterligare bevis för att fornryskan var
specielt svenskt språk, dels ock en grund för det antagandet,
att äfven de ryska namnen blifvit Konstantin meddelade i deras
slaviska uttal, det må nu hafva varit af en halft slaviserad ryss
eller af en slav. Ty aifar blir aifor, såsom Ivar — Ivor, Gamal —
Gomal, Fast — Fost etc.
Den femte forsen kallas på ryska Baruforos, på slaviska
Vulniprach, »emedan han bildar en stor sjö». Det slaviska ordet
betyder ock »böljforsen», och det ryska är således tydligen det
nord. Bdrufors af bära, bölja, och fors.
Den sjette forsens ryska namn är Leanti, den slaviska
Verutzi, som återgifves med »vattnets sjudande». Det slav. ordet
än eif participialbildning och betyder »sjudande». Det ryska
ordet är likaledes tydligen ett svenskt participium, sannolikt —
såsom Thomsen i en not föreslår — Vellandi, som har alldeles
samma betydelse. Har detta namn meddelats af en slav, så
liar det sannolikt uttalats Vleandi, hvaraf med bortkastadt v
Leanti.
Den sjunde forsens ryska ranin Strukun, slaviska Napresi,
öfversattes med »den lilla forsen». Thomsen lemnar på det
slaviska ordet en mycket tilltalande tolkning, på hvilken jag
dock icke skall här ingå, och sammanställer det ryska strukun
Rydqvist, Svenska Språkets lagar, II, 417.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>