Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Bidrag till Varägerfrågan af Nils Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL VIRAGE RF ËÅG AN
337
med de svenska dialekternas strukk, liten fors, stråk eller struk
strömdrag, som äfven träffas i norska dialekter under formerna
strök och stryk. Den omständigheten, att detta lemnar ändelsen
un oförklarad, föranleder öfversättaren att föreslå
participial-formen af ofvannämda ords stamord strjukandi, hvilket på det
närmaste svarar till det slaviska ordets betydelse enligt
Thomsens tolkning: »den något snabbe». Strukun i förhållande till
Strjukandi kunde då jemföras med det ryska namnet Truan i
förhållande till ett fornsvenskt Jpruandr eller proandi (i runor
purutr, porontr, puruti), som likaledes har bortkastat ändelsen
d eller di.
Utom dessa namn på forsarne meddelar ock Konstantin i
början af samma kapitel ett namn på Kijev, i hvilket man
länge velat se stadens ryska namn, utan att dock kunna träffa
någon antaglig tolkning. Thomsens förslag Sandbakka-ds gör
det nödvändigt att antaga en temligen grof korrumpering af
texten, hvilken utväg endast i nödfall bör anlitas. På
nyssnämda ställe säger Konstantin, att de båtar, som komma från
det Öfre Ryssland, »gå alla nedför floden Dnjepr och förena sig
vid borgen Kijev, som blifvit kallad Sambatas. Mig tyckes
solklart, att i sjelfva berättelsen ligger ordets etymologiska
förklaring (zo £Ttovofj,a^åi,i€vov ^afißazdç således = som derför
fått namnet Sambatas), och att det således är det svenska
Sambäta-äs. Sambåtar måste betyda sådana båtar, som följas
åt, d. v. s. en flotta, och Sambåta-ås således flottstation.
Konstantin meddelar icke några ytterligare ryska språkprof,
men på den af honom beskrifna ryska allfarvägen kunna vi
dock ännu träffa ett rent svenskt namn, som veterligen
användes af ryssarne. På flere ställen i Nestors krönika förekommer
ordet sud som nomen proprium i bemärkelse af Bosplioren.
Man har länge i detta ord, som icke är slaviskt, igenkänt det
svenska sund. Ett slående bevis för, huru väl äfven de
egentliga svenskarne voro bevandrade på denna väg, ligger deri, att
ordet sund äfven i fornsvenskan brukades som nonien proprium
i betydelsen Bosplioren. Detta tyckes mig tydligt framgå af
den s. k. Norundastenen, som i rigtig öfversättning lyder: »Ljut
styrman ristade denna sten efter sina söner. Den ene hette
Äke, som förgicks i Sundet, Jufur styrde hären (Jiari eller möjligen
knari, skeppet), kom fram till Greklands hamnar och dog hemma».
Professor Säve, som i Nord. Univers, tidskr. tolkat denna sten,
Hist. Tidskrift 1883. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
