Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Bidrag till Varägerfrågan af Nils Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL VARÄGERFRÅGAN.
343
(uovoivXa) hugga de sönder och taga ifrån dem åror, tofter och
öfriga tillbehör och utrusta de nya - -». Man har här
allmänne-ligen återgifvit houtovöl xa {tovoÇvla med »fälla trädstammar»?
men om ock ßovåSuXa i den äldre grekiska literaturen användes
i betydelsen båtar af urhålkade trädstammar, kan det väl dock
ej betyda växande träd. Och vidare betyder xonveiv, särskildt
i förbindelse med vctvv, timra, bygga. Slutligen bör märkas,
att äfven ryssarnes gamla fartyg, som förde dem till Kijev,
kallas /LiovoÇvla. Deremot är det ovedersägligt, att slaverna
här angifvas som byggmästare, men detta betyder väl icke mera
i östern än i vestern, det vill säga, att skandinaverna, som i
likhet med de gamla germanerna i allmänhet voro mycket rädda
för allt slags arbete utom krig, använde de af dem underkufvade
till tvångsarbete med eller utan betalning. Konstantin omtalar
äfven på ett annat ställe1) ryska båtar på ett sådant sätt, att
deraf tydligen framgår, att åtminstone icke dessa voro urhålkade
trädstammar. I sin nyssnämda redogörelse för omkostnaderna
för expeditionen mot Kreta talar han om reparation eller
sammanfogning af de nio gistna båtarna och spant (nsQifioXiov) och
målning af samma fartyg. Det är tydligt att här är fråga om
inhemska ryska farkoster, bygda af plank, som börjat slippa
sönder i fogarna och derför behöfde ånyo förbindas med spant.
Härvid bör beaktas, att borden i vikingaskeppen voro fästa meel
bast vid spanten, hvilket gjorde fartygen elastiska och lämpliga
till flodbåtar, men väl icke bidrog till deras varaktighet eller
styrka. Till en approximativ uppfattning af dessa ryssbåtars
storlek kan möjligen bidraga Konstantins uppgift att till hvart och
ett af dem gjordes segel af 30 (grekiska) alnar. Jag ser således
icke något hinder för att anse de ryska skeppen i östervåg hafva
varit af samma konstruktion som de från Skandinavien och vestern
bekanta. Tvärtom passar såväl namn som beskrifning godt in
på vikingaskeppen i vesterväg2), som också de voro flodbåtar.
De ceremoniis aulæ byz. II kap. 45.
2) Jag använder detta ord oaktadt Thomsens försäkran (sid. 75), att det
icke förekommer. Det träffas visserligen ej i isländskan, men deremot på en
runsten från Vestergötland (L. 1351) om en man, som dog »i vestervegum i
vikirsgu». Anmärkes häremot, àtt en svala gör ingen sommar, sa svaras, att
äfven ordet austervegr träffas i vår runskrift blott en gång (L. 864). Deremot
träffas aldrig vesterviking eller österviking. Jag anser derför sannolikt, att de
senare orden varit vestskandiuaviska, de förre — och månne icke äfven från
början Norvegrf — varit svenska, men att norrmän och isländare npptogit det
svenska austervegr, emedan de sällan seglade på denna led och sannolikt oftast i
svenskars följe, hvilkas terminologi här derför äfven blef deras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
