Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Bidrag till Varägerfrågan af Nils Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
824
NILS HÖJER.
går af grekernas namn aoxog eller aaxav på deras fartyg. Det
i norden företrädesvis använda ordet för vikingaskepp var skeiè,
som betyder urhålkadt trästycke. Det kan derför blifva fråga
om, huruvida icke ßovoivXov rent af är en öfversättning af det
svenska skeift. Det förtjenar härvid att anmärkas, att ordet
för första gången användes om ryssarnes fartyg af meranämde
Konstantin, som mer än någon annan grekisk författare var
bevandrad i de skandinaviska ryssarnes sedvänjor och språk. Också
talar Cedrenus om ryssarnes »inhemska skepp, de s. k. {lovoÇvka»
(nlotoig èyxcoQioiç xolg Xeyo^iévoig (.iovo^vXolç). Monoxyla
tyckes således i hvarje fall under den byzantinska kejsartiden
hafva öfvergått till att beteckna mindre träfartyg i allmänhet
och särskildt de af ryssarne använda i motsättning till de stora
grekiska krigsskeppen (yelåvåia, ovö La i, nâ^icpvloi, de bägge
senare olika slag af che laudier, och ö q ou o v eg).
.Den första byzantinske författare, som nämner ryssarnes
skepp med ett ord, som i någon mån angifver deras
beskaffenhet, är kejsar Leo Philosophus († 912), som kallar dem axäxta,
d. v. s. brigantiner, ett ord, som användes af greker och
byzan-tinare för att beteckna sjöröfvarnes roddareskepp. Samma ord
användes af Leo Diaconus, som äfven brukar Xéf.ißoi och oxâcprj,
båtar. Utom dessa ord träffa vi hos andra byzantin are oxacpidia
och xaqdßia (bagge hos Konstantin) och allmänneligen Tikola ;
derjemte nyssnämda aoxa. Samtliga dessa ord tyckas
synnerligen väl lämpa sig som namn på de nordiska vikingaskeppen,
hvilka äfven för .våra dagars nordbor, soin på museerna taga
dem i ögnasigte, snarare väcka föreställningen om båtar än om
skepp i modern bemärkelse, hvilken nära öfverensstämmer med
den byzantinska.
Men vi hafva ju den meranämde Konstantins egen
uttryckliga utsago om, att dessa ryska fartyg voro huggna ur en stam
och bygda af slaver och således slaviska skepp? Ifrågavarande
ställe lyder i Öfversättning: . . . »men slaverna som äro
skattskyldige under dem (ryssarne) — timra om vintern båtar
(xomovot ta uovo^vka) på sina berg, rusta ut dem vid öppet
vatten och föra dem, när isen smält, ut i de närbelägna
skogstjärnarne. Derefter flotta de dem ut i Dnjepr och begifva sig
sjelfva ut på floden och fara till Kijev. Och de släpa dem till
varfvet och sälja dem till ryssarne. Men ryssarna köpa nu
dessa båtar (oxctcplåia) och endast dem, sina egna gamla båtar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
