Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Bidrag till Varägerfrågan af Nils Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIDRAG TILL VARAGERFRAGAN.
345
ga1); af gepidernas språk känner man sammanlagdt 14 personnamn,
af de mägtiga vandalernas språk summa tre appellativa, af hvilka
två äro apokryfiska, samt 30—40 personnamn; af burgunderna&
förutom nio germanska ord, som blifvit bevarade i deras latinska
lagbok af år 490, 4—5 ord, af hvilka de två kanske tillhöra
Skandinavien2) och de andra äro oförklarade, för öfrigt
personnamn. Herulerna grundade väl icke något eget rike, men de
spelade en stor rol under det romerska rikets sista dagar och
vid medeltidens början; af deras språk känner man ett ord,
anfördt i latinsk form, utom 15—16 personnamn, af hvilka flere
äro oförklarade och otydbara på grund af sin korrumperade form3).
Skola vi nu på denna grund betvifla, att herulerna voro
germaner? eller gepider, burgunder, vandaler och de öfriga? Ingen
faller på denna tanke, emedan de af samtiden utgåfvos för
germaner, emedan de få bevarade språkprofven, som mest utgöras
af namn, bestyrka denna uppgift, och emedan de genom hela
sin färd lagt denna börd i dagen. Men äfven de gamla ryssarne
kallas af östromarne germaner (franker, som i den byzantinska
grekiskan betecknade germaner i allmänhet; och af andra
normanner och svenskar, de hafva lemnat oss flere minnesmärken
af sitt svenska språk än de flesta germanska statsgrundläggare
af sitt tungomål, och de visade sig i hela sin färd som
sannskyldiga nordiska vikingar. Anmärkes häremot, att de flesta af
dessa riken så hastigt förgingo, att jemförelsen af denna grund
intet bevisar, så må man beakta, att romaniseringen var i det
närmaste eller helt och hållet genomförd, innan de gingo undei\
och att således, om man håller sig till språket, intet mera fans
att gifva. Lika gerna som att anse fornryssarne för slaver,
kan man derför anse burgunder och vestgoter för slaver eller
kelter. Bevisen äro ej bättre för de senares germaniska börd
än för de förres.
Men det är icke blott säkert, att svenska män grundat
ryska riket, det är ock sannolikt, att en god del af det ryska
medeltidsväldet varit svenska skattland under nionde och tionde
seklen. Man har från antinnormannisternas läger anmärkt
1) En förslagslista hos Fabricius, Forbindelserne mellem Norden og den
spanske Halvø. Kjøb. 1882, sid. 12. Huru inskränkt antalet af de upptagna
orden än är, böra väl dock en god del förklaras som låneord ur franskan. Söker
man blott efter germanska ord i ryskan, behöfver man ej längre räkna i tiotal.
2) De träffas på en brakteat från Fyen.
3) Se Förstemann, Geschichte des deutschen Sprachstammes, B. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
