Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Bidrag till Varägerfrågan af Nils Höjer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
824
NILS HÖJER.
som ett skäl emot det ryska rikets skandinaviska ursprung,
att denna händelse icke omtalas i nordiska eller vesterländska
källor, ett skäl, som dock knappast kan anföras af någon,
som är något invigd i källorna för Skandinaviens och särskildt
Sveriges historia för denna tid. Yi hafva ju 0111 Sveriges
rike i det hela under denna period ingenting annat än strödda
antydningar. Yi kunna ju icke ens uppställa en någorlunda
hjelplig konungalängd, ett område af historien, åt hvilket
forntidens människor gemenligen egnat sin första uppmärksamhet.
An mindre kunna vi angifva, hvilket Sveriges område varit
under samma tid. Då således Sveriges rike ännu ligger utom
historiens område, kunna vi naturligtvis icke begära att finna
några detaljerade uppgifter öfver dess välde på andra sidan
Östersjön. Hvad vi kunna hoppas är detsamma, som vi ega
för Sverige sjelft, det vill säga antingen antydningar af
främlingar, för hvilka vårt land och ännu mera den vida Östern var en
nästan okänd verld och som hade hela sin kunskap genom
hörsägner, eller ock orediga minnen af landsmän eller skandinaviska
grannar flere hundra år yngre än det svenska väldet på andra
sidan Östersjön. Men dessa antydningar och minnen om ett svenskt
Östersjövälde peka åt samma håll och bestyrka hvarandra.
Först och främst hafva vi några upplysningar att hemta
af språket. Thomsens öfversättare fäster med rätta
uppmärksamhet vid det isländska namnet Svißioå mikla för Gardarike
eller det nordliga Ryssland, ett namn, som han sammanställer
med den bekanta benämningen på södra Italien, Græcia magna.
Ett normanniskt välde angifves ock af runskriftens Austrriki,
som äfven träffas hos Saxo, och det i en af Thjodulfs verser
förekommande namnet på Estland Sysla, prosans Aåalsysla.
Att här verkligen varit en normannisk syssla, angifves ej
blott af namnet. Rimbert vet att omtala, att Kurland en gång
legat under svenskarnes lydno, men att innebyggarne drifvit dem
bort, hvarpå landet återtogs under Olof, som var konung i
Sverige under Ansgars andra missionsresa, således omkring 850.
Äfven M. Adam talar om svenskarnes herravälde öfver de bortom
Bornholm belägna Öar, »bland hvilka Kurland är den allra
största».1) Denna uppgift om ett svenskt öfvervälde i Kurland
Om äfven Einhard ansåg Estland och Kurland såsom öar i likhet ined
Adam, så hafva vi redan från hans tid eu utsago i samma riktning. Han säger,
att normanDerna iunehafva alla »öar i Östersjön».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
