Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Strödda Meddelanden och Aktstycken - Smärre kritiska och historiska utflykter af Hd - 3. S. Birgittas porträtt samt några upplysningar om hennes hospital i Rom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMÄRRE KRITISKA OCH HISTORISKA UTFLYKTER.
357
Han har emellertid efter tvänne fotografier, en tagen i Eom 1862,
densamma af hvilken Hammerich begagnat sig, den andra i Amerika,
låtit utföra en ritning, som åtföljer hans meddelande till ofvan
omtalade franska fornforskarsällskap. En cliché af densamma har han
öfversandt till samtidens förnämsta Birgittaforskare, öfverbibliotekarien
G. E. Klemming, som stält den till mitt förfogande, och kunna vi
sålunda här reproducera denna i mer än ett hänseende märkliga
bild. Sjelfva originalet har en längd af 1,5 6 m. och en höjd af
0,625 m.
Hvad som vid första ögonkastet märkes är att bilderna t. v.
om madonnan omöjligt kunna föreställa Birgitta och hennes dotter.
Det är synnerligen svårt att förstå huru Hammerich i dessa manliga
figurer kunnat se de båda qvinliga helgonen uti furstlig drägt. I
den närmaste figuren t. h. om jungfru Maria igenkänner man
åter lätt förebilden till det Hammerichska porträttet. Men har man
verkligen rätt att här se ett porträtt? Grefve Riant yttrar derom:
»Hr Klemming, chef för Kongl. Biblioteket i Stockholm, som gjort
helgonets lefnad och verk till ett lifsstudiuni, antager icke
Hammerichs förmodan ens för figuren till venster (från åskådarens
ståndpunkt). Han finner den allt för fet, om man besinnar den
beskrifning S. Birgittas samtida gjort af det ut.merglade tillstånd, hvari
åldern, späkningarna och resornas mödor försatt henne. Enligt
honom, och jag är böjd för att sluta mig till hans mening, vilja
visserligen de knäböjande figurerna föreställa Birgitta och hennes
dotter, Katarina, iklädda Birgittindrägten, men äro ingalunda porträtt
af de båda helgonen». Tilläggas kunde, att om man får döma efter
här meddelade bild, den bortersta figuren har det äldsta utseendet,
liksom den synes ha större och prydligare helgonring kring hjessan,
men det torde icke ha så mycket att betyda för frågan om sjelfva
porträttlikheten. Grefve Riant är emellertid böjd, jag vet ej rätt
på hvad grund, att föra taflans ålder ända tillbaka till slutet af 14
århundradet. Den skulle sålunda vara föga yngre än Katarinas
dödsår. Detta förefaller likväl något tvifvelaktigt, och ett skäl
deremot synes mig särskildt vara att någon dylik tafla påtagligen icke
fanns i Birgittas hus år 1465, då en inventering gjordes af husets
och kapellets egendom *). Det är uppenbart att om den funnits,
den icke gerna kunnat förbigås. Visserligen skulle som en möjlighet
kunna anföras att någon af de två bilder af jungfru Maria som
omtalas, kunnat syfta på ifrågavarande tafla. Då återigen har man
vid porträttlikheten fäst så ringa vigt, att man ej ens ansett den
värd att omtalas. Vida sannolikare förefaller dock att om en tafla
funnits, der både Birgitta och Katarina varit afbildade, detta
förhållande också blifvit omnämdt, helst inventariet icke är så
knapphändigt affattadt, utan vid föremålen omtalar en och annan detalj,
som ansetts märklig 2).
Jämf. Hist. Tidskr. 1882, s. 231.
2) ’ Duo ymagities sancte Marie» heter det helt enkelt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
