Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Wallenstein och hans förbindelser med svenskarne af E. Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
underhandlingar, i hvilka han tagit en så långvarig och
verksam del — det var priset för den kejserliga benådningen. Af
aktstycken, som hr Schebek anför, framgår obestridligt, att det
var på tillskyndan af grefve Slavata, som Kustosch vände sig
till Raschin, och Slavata lät, såsom han sjelf berättar, under
författandet »liksom påminna» honom om ett och annat, som
förefallit; han lät derefter öfversätta relationen på tyska, i
formelt afseende hyfsa den och slutligen återlemna renskriften till
Raschin för genomseende, ändrande, der det behöfdes, och
undertecknande. Det senare skedde med förbindelse att i nödfall
bekräfta sina uppgifter med ed. Skriften föredrogs derefter för
kejsaren i slutet af oktober 1635, men blef tills vidare ej tryckt.
Raschin erhöll en gård i norra Böhmen och lefde der sedermera[1].
Det må gerna medgifvas att ett aktstycke, affattadt så
godt som under deras ögon och med påminnelser af dem, som
gjorde allt för att rättfärdiga mordet i Eger, af en landsflykting,
som önskade återkomma till sitt fädernesland, ej utan vidare
kan göra anspråk på trovärdighet. Jag skall ej fästa mig vid
att berättelsen genom sin i allmänhet naivt objektiva ton icke
på mig gjort ett ofördelaktigt intryck — den har, som vi sett,
gjort ett motsatt intryck på andra; ej heller dervid att
redogörelsen för de omständigheter, som ledde till författandet,
genom sin öppenhjertighet ej direkte tyder på ett falskt vitne, som
blifvit köpt, eller en vanlig angifvare. Det må medgifvas att
dess uppgifter, för att kunna antagas, behöfva stöd från andra
fullt trovärdiga håll, fastän det alltid blir svårt att förklara
tillkomsten af de många rent personliga dragen och de bestämda
tidsuppgifterna, som i sådant fall äro valda med en
öfverraskande sakkännedom. Herr Schebek har dervid blott den dåliga
utvägen att tala om Slavatas »hellseherei». Det har emellertid
från flera håll ur arkiven framdragits aktstycken, som på ett
högst märkvärdigt sätt bestyrka Raschins utsagor. Till dem
hör äfven Oxenstiernas ofta nämda bref, hvars äkthet ej kan
betviflas. De aktstycken, som längre fram meddelas, på hvilka
min framställning väsentligen stöder sig, visa att äfven andra
bevis här finnas. Olyckan gör att för senare hälften af år 1631,
då, enligt Raschin, ytterst märkliga förhandlingar med
Wallenstein pågingo, saknas nästan helt och hållet i vårt riksarkiv de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
