Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Wallenstein och hans förbindelser med svenskarne af E. Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
430
E. HILDEBRAND.
frikänna honom och cle ha tillgripit, isynnerhet den senare,
den helt naturliga utvägen att söka bevisa att alt som berättas
om hans muntliga yttranden är uppdiktadt eller öfverdrifvet1).
Hvilken karakter Wallensteins underhandling med svenskarne
haft, åtminstone efter Gustaf Adolfs död, torde det föregående
ha visat. Att den icke utgick från Oxenstierna är säkert; å
ingendera sidan kom man till densamma med fullt förtroende,
och det fins mer än ett bevis på att Wallenstein endast
betraktat den som en nödfallsutväg. Att han hyst ännu mindre
böjelse för en förening med Frankrike kan icke betviflas, ehuru
hans förhållande till Kinskys underhandling intill det sista dock
förblir något dunkelt. Men hvad skall man i sjelfva verket döma
om hans ställning till dessa sina fränder, Trzka och Kinsky, för
att. icke tala 0111 Raschin, hvars berättelse, såsom jag torde
lia lyckats visa, ej kan affärdas såsom en blott väfnad af
osanningar? Om arten af deras sträfvanden kan det åtminstone
ej råda något tvifvel, men icke kan man väl antaga att
Wallenstein fallit som ett oskyldigt offer för dessa böhmiska
emigrantplaner2)! Det dubbla, på ena eller andra sidan falska, spel han
förde kunde i sjelfva verket vara nog att bringa på fall en person
på säkrare fötter än han, liksom den egendomliga ställning han
intog till kejsaren i sig sjelf innebar fröet till konflikter, och i
lika hög grad det politiska program han sökte genomföra. Det
kan ej heller nekas att förhållandet till Gustaf Adolf också
kastar en skugga öfver det följande. Det är derföre måhända
för mycket att med Chemnitz säga: »sin herre, den romerska
kejsaren, har han städse visat sig trogen och bemödat sig att
göra honom större och större», men utan tvekan kan man
instämma i Oxenstiernas omdöme, att han tagit mera öfver sig än han
kunde utföra, och att det måste falla sig omöjligt att sätta
ett förehafvande sådant som lians i verket, liksom att lians
»extravanta och underliga manér» i tak och handling väl varit
egnade att ådraga honom kejsarens misstankar. De hade äfven
väckt misstankar på alla andra håll. Det förhöjer intrycket
af händelsen i Eger den 25 febr. att rundt omkring, hos alla
dem, som styrde krigets och underhandlingarnas gång, hos Feu-
J) Se t. ex. Hallvvich, H. M. v. Thurn etc. s. XVIII.
2) Se hos Schebek, Lösung etc. s. 338, den mycket kuriösa berättelsen om
ett gästabud hos den gamle Trzka kort innan sjelfva katastrofen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
