Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Strödda Meddelanden och Aktstycken - Aspenäs- och Fånö-ätternas härstamning af K. H. K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
460
STRÖDDA MEDDELANDEN OCH AKTSTYCKEN.
ringa stöd åt det redan af P. A. Munch gjorda antagandet, att Johan
Filipsson var en son till denne Filip Laurensson. Han har i så
fall med någon förändring upptagit sin möderneslägts vapen. Såsom
ytterligare stöd för detta antagande kan anföras, att de båda
Filips-sönerna i Rimkrönikan kallas Folkungar, att äfven Birger Filipsson
stadfästar1) konung Valdemars gåfva till den förr omnämnda
ka-nonin vid Linköpings domkyrka, hvilken synes vara densamma, som
ursprungligen blifvit stiftad af fru Helena, mormoder till Filip
Laurenssons hustru Elin, och till sist att Birger Filipsson synes
hafva varit slägt med sin hustru 2), hvilken var af en ätt som förde
Folkungavapnet och var nära befryndad med densamma3). Emot
detta antagande talar dock den omständigheten, att i sådant fall
skulle Johan Filipsson vara slägt med sin hustru i tredje led, och
ehuru visserligen exempel på dylika äktenskap finnas från denna tid
— så var konung Yaldemar Birgersson slägt med sin hustru Sofia
i tredje led voro de åtminstone ej vanliga.
Såväl P. A. Munch som efter honom O. Montelius anse denne
Filip Laurensson vara en farbroder till Filip Petersson, som föll vid
Herrevad år 1251, och till Göta-lagmannen Lars, som år 1245
bortröfva de drottningens syster Benedicta4), men några synnerligen
talande skäl härför har jag ej funnit. Här må äfven påpekas det
omöjliga uti antagandet5), att Holm ger s hustru Elin var en dotter
till Filip Laurensson, ty i sådant fall skulle hon varit gift med sin
egen halfbroder. Att anse henne vara dotter till den Filip Peters-,
son, som föll vid Herrevad, möter deremot ej något hinder.
Anses den bevisning, jag i det föregående sökt lemna,
tillfredsställande, skulle således slägtledningen för Aspenäs och Fånö-ätterna
te sig sålunda:
G-uttorm, jarl.
Helena,
g. 1. m. Esbern Snare,
g. 2. m. Valdemar Sejer.
Birger Brosa,
† 1202.
jarl.
Filip, jarl i
Viken. † 1200.
2. Knut, hertig 1. Ingeborg, (Katarina?)
af Reval. g. m. Peter Strangesson. g. m. Lars.
I I I
Svantepolk, Helena, g. 2. m. Filip Laurensson,
lagman i Östergötland. g. 1. m. Knut långe. som lefde 1248.
I
Ingegerd, g. l.(?)m. Johan Filipsson,
g.2.(?)m. Tunne afrättad 1280.
Anundsson.
Birger F—n
afrättad
1280.
g. m. Karl Tjälfvesson, Katerina,
af Fånö, 1274.
lefde 1274.
I
Knut Jonsson, w
ridd. drots, lagman i
Östergötland. Bosatt på
Aspenäs. Gr. m. Katerina
Bengtsdotter (Folkunge).
Johan Karlsson
af Fånö, afrättad
1280. G. m.
Ragnhild Erlandsdotter (2 vingar).
Ingeborg,
fru 1274.
Peter K—n
af Fånö,
1284.
’) S. D. I: 668.
2) S. D. I: 667.
3) S. R. S. III: 2. s. 189.
4) Munch. a. a. IV: 1. s. 81; Sv. Hist., I, s. 391.
5) Sv. Hist., I, s. 391.
jk* h. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
