Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4 - Strödda Meddelanden och Aktstycken - Bref upplysande Svenska historien: A. F. Skjöldebrands depecher under resan till Tyskland med f. d. konungen Gustaf IV Adolf och dennes familj 1809—1810
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. F. SKJÖLDEBRANDS DEPECHER 1809 —1810.
475
Y. Exc. aura bien vu par toutes ces lettres écrites à la hâte,
combien j’aurais besoin d’un secrétaire. A mesure qu’on avance en
âge, les yeux manquent et la main se fatigue.
Les prisonniers qui viennent d’arriver ici et à Wismar sans
trouver des vaisseaux pour les transporter en Suède, se trouvent
dans un grand embaras. Malgré la meilleure volonté du monde
ni Mr Netzel ni moi nous n’avons pu faire presque rien en leur
faveur. C’est à Paris qu’on aurait du demander des licences pour
des vaisseaux de Lübeck, où il y en a assez ; mais ils n’osent pas sortir.
Il est près de 5 heures du matin ; je commence à succomber
au sommeil.
Apostille. Le Roi m’a chargé de prier Y. Exc. de bien vouloir
demander à Mr le Comte d’Uggla s une note de ce qui est dû au
Comte d’Oxenstierna, pre m. gentilh. de la chambre, de la pension
de 400 rdr que S. M. lui avait accordée de sa caisse particulière.
9) Till Konungen 1).
De svårigheter, jag i min sista underdåniga depeche, hade den
nåden att omröra, hafva, i ställe för att mindskas, alt sedan ökat
sig. I går morgon förkunnade mig f. d. konungen att H. M:t ej
ärnade resa längre. Jag svarade : det jag Önskade att sådant ej
måtte vara H. M:ts fasta beslut; ej nog att det satte mig i en
gruflig belägenhet ; det skulle äfven medföra de största olägenheter för
Ii. M:t sjelf. — »Jag reser icke längre; jag lemnar mig icke i Franska
Kejsarens händer.» — »Eders M:t är mer i hans händer här än i
Schweitz. Redan i början af resan såg Ed. M:t min instruction.
Jag hoppas att Ed. M:t funnit huru mitt högsta bemödande, min
största glädje varit att göra Eders M:t till viljes. För Guds skuld,
Eders M:t! tvinga mig icke att, ändra mitt förhållande. Resan kan
ej förändras. Franska ministern fordrar af mig att varelsen här ej
skall blifva längre än en till två dagar ännu. Hvad kan jag göra
dervidP Men jag hoppas ännu att Eders M:t ej fattar ett så
olyckligt beslut.» — »Det är mitt beslut : ni må göra hvad ni vill.» —
»Eders M : t ! Då har också jag ett beslut. Jag recommenderar Eders
M aj: t till Franska Ministern, och reser sjelf straxt tilbaka till Sverge.
Alla Svenskar resa straxt med mig. Vi kunna icke med heder vara
med längre, då vi ej få visa Eders M:t tilbörlig vördnad.»
Detta sade jag med alfvars ain ton; det verkade. »Då är jag
fången, sade konungen, jag är inactiv, har ingen vilja.» Jag sade
alt som jag trodde kunna trösta H:s M:t; men feck ej annat svar.
I dag fruktade jag att det skulle blifva värre, ty H:s M:t sade sig
hafva feber; men nu på eftermiddagen samtyckte H:s M:t att resan
skall ske i morgon bittida den 18 dennes. Gud låte det blifva dervid.
l) Depechen är odaterad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
