Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Gustaf II Adolfs deltagande i tretioåriga kriget af W. Ridderstad och Gustaf II Adolf af M. Höjer och G. Björlin, anm. O. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XX
ÖFVERSIGTER OCH GRANSKNINGAR.
traktande af den nästan rent privata karakter Hr R:s lilla skrift
egentligen lärer haft, vore det icke billigt att betona dessa för
öfrigt mindre betydande anmärkningar.
Ett mera begränsadt ämne är föremål för Kapten Björlins
teckning af slaget vid Lützen i ofvannämnda »Minnesblad». I
»Historiskt Bibliotek» för 1877 och 1879 har Professor Odhner med sin
vanliga skarpsinnighet underkastat källorna för vår kunskap om nämnda
slag en kritisk belysning. Någon bearbetning af dessa källor har han
dock icke lemnat, anseende, »att krigshistorien på ett tillfredsställande
sätt kan bekandlas endast af militärer, eller af sådana historici, som
gjort särskilda studier på det militära området». Med ledning af
dessa Herr Odhners kritiska studier och med stöd af egna
forskningar — bland hvilkas frukter särskildt må nämnas ett utkast till
karta öfver batalj platsen och härarnes ställning, efter ali anledning
härrörande från en af deltagarne i striden — har nu Kapten
Björ-lin af det ryktbara slaget lemnat en skildring, hvilken är utförd på
det enkla och målande sätt, som är för hans författareskap
karakteristiskt, och på samma gång utmärker sig genom samvetsgrann
historisk kritik och den sakkunskap, som man har rätt att vänta af
den militäre fackmannen. Endast i följd af den synnerliga
noggranhet, hvarmed skildringen är gjord, tillåta vi oss påpeka en
sådan obetydlighet, som att det sid. 54 anförda yttrandet af en
samtida brefskrifvare icke hänför sig till ögonblicken näst efter
konungens död, utan afser förhållandet under hela bataljdagen.
Det bidrag till Gustaf Adolfs-festens värdiga firande, som
Lektor Höjer lemnat, utgöres af en teckning af den store konungen
»såsom menniska och statsman», utförd med fosterländsk värme och
kraft och, så vidt vi kunna bedöma, med historisk trohet. Ett par
anmärkningar anse vi oss dock ej kunna underlåta att framställa.
Såsom bekant bruka det stegrade skattetrycket och det växande
adelsväldet anföras som skuggsidorna i Gustaf Adolfs regering. Det
förras tyngd framhålles af Herr Höjer med följande skarpa betoning:
»Sanningen att säga, har ingen styrelse, med undantag af Karl XILs,
varit för Sverige så tryckande som Gustaf Adolfs». Ett dylikt
omdöme lar Hr Höjer lika litet som någon annan nu lefvande
historiker vara berättigad att fälla; ty länge torde det komma att dröja,
innan de undersökningar äro gjorda, som i nu ifrågavarande fall.
skulle möjliggöra en på hållbara grunder hvilande jemförelse mellan
de olika perioderna i Sveriges historia. Hvad åter angår det
växande adelsväldet, så fatta vi ej rätt, huruvida författaren
betraktar detta såsom en följd af konungens personliga inflytelse eller af
de rådande faktiska förhållandena: han ställer båda faktorerna vid
sidan af hvarandra utan någon verklig förmedling. Skall han anses
gifva någondera företrädet, så torde det vara den förra. Om så
verkligen är, så våga vi i detta fall hysa en alldeles motsatt åsigt,
men anse ej nödigt att här utveckla våra skäl derför. Endast det
vilja vi i fråga om utvecklingen af aristokratiens inflytande
särskildt påpeka, att förf. tillmäter 1611 års konungaförsäkran en be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
