Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Gustaf II Adolfs deltagande i tretioåriga kriget af W. Ridderstad och Gustaf II Adolf af M. Höjer och G. Björlin, anm. O. A. - Patkuls Ausgang af v. Jarochowsky, anm. af O. Sjögren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAROCHOVSKY, PATKIJLS AUSGANG. XXI
tydelse, som den alldeles icke torde ega. Granskar man hennes
innehåll, så finner man nämligen, att det i hufvudsak endast ger laglig
helgd åt förhållanden, som redan voro häfdvunna; och hvad angår
anledningen till hennes tillkomst, så torde denna närmast vara att söka
deri, att man ansåg noggrannare bestämmelser angående
regeringsmaktens utöfning särskildt nödiga, då full konungslig makt nu
öfverlemnades åt en regent, som nyss fyllt 17 år, oaktadt det förut blifvit
bestämdt, att han först vid 18 års ålder skulle ega att deltaga i
regeringen och först vid 24 års ålder vara fullmyndig. — Herr
Höjer står emellertid långt ifrån ensam med sin uppfattning af
denna urkund, och frågan om dess betydelse hör visst icke till dem,
som ej kunna blifva föremål för tvist. Vi hafva dock denna gång
ej tillfälle att närmare inlåta oss derpå.
O. A.
Patkuls Ausgang af von Jarochowsky (i Neues Archiv für Sächsi-
sehe Geschichte 1882, B. III, h. 3 och 4).
På senare tider synes man hafva börjat närmare granska den
länge trodda Patkulslegenden och med arkivforskningens hjelp sökt
belysa en och annan af de mörka löngångarne i Patkuls handlingssätt.
En af de hittills minst utredda punkterna är historien om hans
fall, hvaröfver länge hvilat ett mystiskt halfdunkel. Till skingrande
af detta bidrager i ej ringa mon den afhandling, som vi här hafva
att anmäla.
Förf. har ur de saxiska och danska arkiven framdragit
åtskilligt, som är egnadt att ställa saken i klarare belysning. Han har
äfven uppmärksammat de bref, hvilka utgåfvos som bilagor till en
i Hist. Bibliotek 1880 införd afhandling om Patkul. Sjelfva
afhandlingen angifves »stämpla det olyckliga offret för Karl XILs
hämd-lystnad som en politisk äfventyrare-utan moralisk halt.» Hade förf.
tagit närmare notis om denna, af honom dock på tre ställen citerade
skrift, skulle han svårligen hafva vidhållit påståendet att Patkul
»började sin bana som idealist» samt att han mot svenska styrelsen
försvarade sina landsmäns »Eechte» (Sigismund Augusts föregifna,
hvarken i original eller styrkt kopia befintliga privilegiibref) och
»Freiheiten» (de residerandes tilltag och den uppviglande Suppliken!).
Endast ett bläddrande i Patkuls 1701 utgifna »Denkschrift»
(Gründliche jedoch bescheidene Deduktion etc.) skulle hafva öfvertygat förf.
att denna ingalunda var något svaromål på saxiska ovänners
tillvitelser. Af Herrmanns Gesch. d. Russ. Staates (IV, 182—85)
skulle förf. hafva funnit, att Patkul under åren 1701 och 1702
hvarken framhärdat i konung Augusts gunst (redan 1701 var fråga om hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
