Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Nyare historisk disputationslitteratur, anm. af E. Hildebrand och F. Westling - Karl IX och den svenska adeln 1607—1609 af S. Bergh - Bidrag till kännedomen om Sveriges och Nederländernas diplomatiska förbindelser under Karl X Gustafs regering af E. Fries
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DXXXVI ÖFVERSIGTER OCH GRANSKNINGAR.
ett onådigt svar, och sedermera gjordes inga allvarsamma
ansträngningar i denna fråga. Under 1609 års riksdag synes Karl deremot
hafva ämnat stadfästa Johan III:s privilegier af 1569, men icke
heller detta blef af, utan fortfor under hela hans regering ett
obestämdt tillstånd att råda i fråga om de adliga rättigheterna. Förf.
påpekar emellertid, att de förda underhandlingarna visst icke blefvo
utan resultat. I Gustaf Adolfs privilegier lyckades nämligen adeln
att få in nästan alla de förbättringar af Johan III:s privilegier, som
den eller konung Karl hade föreslagit. — Afhandlingen utmärker
sig för samvetsgrann forskning, men är skrifven i en väl bred och
något anspråksfull stil.
Fröken E. Fries har behandlat Förbindelserna mellan Sverige
och Nederländerna under Karl X:s regering 1). Ämnet är af stort
intresse, och om man vid läsningen af denna afhandling som en
olägenhet känner saknaden af en monografi öfver Sveriges äldre
förbindelser med Nederländerna, är det ett förhållande, hvarföre förf.
naturligtvis ej bär skulden. Fröken F. eger förtjensten att ha
begagnat sig af en ganska omfattande holländsk litteratur för sitt
arbete och kan derur meddela åtskilligt af värde, särskildt angående
stämningen och öfverläggningarna hos Generalstaterna; annars är det
i synnerhet den svenske residenten i Haag Harald Appelboms
brefväxling, som utgjort hufvudkällan. Sjelfva medelpunkten i hennes
arbete utgör skildringen af de bekanta underhandlingarna i Elbing
sommaren 1656, som omsider ledde till traktaten den 1 september.
— Uppgiften, ehuru inskränkt till den korta tidrymden af sex år,
är emellertid både vidlyftig och invecklad. Häraf förklaras måhända
en i ögonen fallande knapphet" i behandlingen på slutet — både i
förhållande till inledningen och de närmast följande kapitlen — samt
en viss flyktighet vid användandet af källorna. Ett förmodligen
genom tryckfel vanstäldt latinskt citat har dragit vår
uppmärksamhet just till framställningen af konferenserna i Elbing. En
hufvudkälla för kännedomen om dem äro några skäligen svårlästa
memorialprotokol] på latin, samt af annan hand gjorda referat eller
utläggningar af det vigtigaste i deras innehåll eller af det som på
konferenserna förekom. Det är närmast på dessa handlingar vår
senast gjorda anmärkning syftar. Ett par exempel torde som bevis
böra anföras. På den andra konferensen beklagade sig de svenske
kommissarierne till sist öfver den holländska flottans ankomst till
Östersjön. Nederländàrne förklarade, enligt förf. (s. 47), att det ej
förundrade dem att. den väckte »ombrage och kom dem främmande
före»v2). I sjelfva verket sade de något helt annat, eller att äfven
dem (nederländàrne) kom saken främmande före — hvilket yttrande
ju i och för sig är rätt märkligt — och tillade att de nog trodde
att den skulle göra stor ombrage. — Vid den tredje sammankomsten,
*) Bidrag till kännedomen om Sveriges och Nederländernas diplomatiska
förbindelser under Karl X Gustafs regering. 104 ss. 8:o. Upsala 1883.
2) Citatet är förf:s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
