Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Öfversigter och granskningar - Nyare historisk disputationslitteratur, anm. af E. Hildebrand och F. Westling - Bidrag till kännedomen om Sveriges och Nederländernas diplomatiska förbindelser under Karl X Gustafs regering af E. Fries - Gustaf III:s yttre politik under tiden närmast före ryska krigets utbrott af V. Kôersner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nyare historisk disputationsl1tteratur. li
der fråga uppstod om de olikheter eller undantagsförhållanden i
afseende på handelsfrihet som enligt motpartens påstående gynnades
af den svenska lagstiftningen, och holländarne yrkade på likstäldhet
såväl med andra nationer som med landets egna invånare, låter förf.
(s. 48) den svenske rikskansleren upplysa att »med undantag af Riga
och Reval funnos inga städer med dylika särskilda privilegier som i
Nederländerna». Oxenstierna sade något helt annat, eller att han
ej kände till någon annan olikhet (inæqualitas) än för så vidt en
stad hade något privilegium framför en annan (præ altera), såsom
t. ex. Riga och Reval, samt tillägger att de »privilegier, som i
Nederländerna äro, låta icke applicera sig i Sverige». — När
traktatskonceptet den 27 aug. genomgicks, heter det (s. 51) att emot
svenskarnes vilja ordet majora (vectigalia) inflöt. Det var ej ordet
majora, utan ordet nova (majora vectigalia) som, enligt protokollen,
tvisten gälde o. s. v. Yi kunna ej gå längre i detaljer, men äfven
vid framställningen af andra på konferenserna afhandlade punkter
vore ett och annat i detta hänseende att anmärka, och det kan ju ej
undvikas att hela framställningens värde häraf röner inverkan. — Skada
är också att fröken F. gått förbi en så vigtig källa, som Karl X
Gustafs och Erik Oxenstiernas brefväxling (i Riksarkivet). Den är
upplysande t. ex. för de veckor, då de offentliga konferenserna voro
instälda, den ger naturligtvis en inblick i konungens och hans
ministers ställning till hela traktatfrågan, annat att här förbigå. —
Äfven i afseende på användningen af tryckta källor torde likartade
anmärkningar kunna göras. »Danzigs inklusion blef obligatorisk»
(s. 99) är t. ex. ett uttryck, som både oklart och onöjaktigt återger
innehållet i den af elucidationspunkterna, som angick denna städs
ställning till Sverige och hvad derom i Elbingtraktaten stipulerats *).
Hr V. Koersner har behandlat Gustaf III:s yttre politik strax
före det ryska kriget 1788 2). Det är först på senare tid man börjat
närmare undersöka förberedelserna till detta krigs skenbart så
plötsliga utbrott. Man har sålunda både från svensk och dansk sida i
detalj behandlat Gustaf III:s märkliga försök 1787 att genom
öfverraskning liksom taga danska hofvet med storm och draga det in i
alliansen med Sverige 3). Hr K. har ännu en gång behandlat denna
episod, men derjämte sträckt sina forskningar längre och med ledning
af de svenska ministerdepecherna från London, Berlin och Konstan-
*) Det är svårt att icke derjämte påpeka ett sådant citat som det tämligen
långa ur Ehrenstens relation (s. 53. n. 3) med fel, som göra det hela skäligen
meningslöst. Icke var det att studera, men väl att studza Karl X:s framgångar
i Polen, som var Generalstaternas innersta afsigt; icke heller var det fråga om
de gamla förbundens adoption, men väl deras adaptation (till de nya tiderna).
En dålig afskrift har väl missledt förf., men hela akten (för öfrigt från 1660,
ej 1659) är ju för ett par år sedan tryckt (efter originalet) som bilaga till
Ridderskapets och Adelns riksdagsprotokoll, del. VII, afd. 1.
2) Gustaf IIIss yttre politik under tidén närmast före ryska kristets utbrott.
vu+ 80 ss. 8:o. Falun 1882.
3) Jämf. Hist. Tidskr. 1881, s. 161 och 296.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
