Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hertig Karls och svenska riksrådets samregering 1594—1596 af S. J. Boëthius. 1. Samregeringen på grund af överenskommelsen den 2 September 1594
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERTIG KARLS OCH SVENSKA RIKSRÅDETS SAMREGERING 15 94—1 5 96. 35
Egendomligt nog finner man däremot ej vid tiden för de
nya ståthållarnes tillsättande några protester af bröderna Brahe
emot denna åtgärd, och den fullständiga tystnad angående deras
personer, som under den återstående delen af året råder såväl i
registraturet som i öfriga källor, frestar till det antagandet, att
de när hertigen vidtog nämda åtgärd redan rest ned till
Visingsborg *), där de tillbragte julen och början af år 1595. I sådant
fall skulle således hertigens tillförordnade ensamma hafva
förestått ståthållarskapet under slutet af år 1594, liksom det är
säkert att de gjorde det under början af år 1595. Småningom
vaknade dock de båda brödernas motståndslust, hvartill möjligen
kan hafva bidragit, att ett kungsligt sändebuds ankomst ökat
deras mod 2).
Den 7 Februari 1595 skref nämligen Gustaf Brahe från
Visingsborg till rådet ett bref, hvari han, efter att hafva urskuldat sig
för att han dröjt så länge därnere, bad riksråden att de, efter
han ej bekommit det underhåll konungen anvisat honom af
slotts-länet, ville hos hertigen utverka att han finge sin aflöning
anvisad på annat håll. Hans egentliga afsigt med skrifvelsen
synes emellertid hafva varit att protestera mot de förändringar
som vidtagits i konungens anordningar, ty han erkänner
omedelbart därefter, att hertigen tillbudit honom att få fritt underhåll
för sig, sina tjänare och sina hästar på slottet samt äfven lofvat
att förse honom med annat underhåll för hans tjänst, men han
begär det oaktadt, att det måtte blifva vid hvad konungen
förordnat, emedan det hanske ej kan vara denne behagligt att hans
ordningar förändras. Erik Brahe skref äfven till riksråden från
Visingsborg den 12 Februari, och detta bref är ännu märkeligare
i anseende till de uttalanden, som däri förekomma a om hans
ämbete, och det tydliga missnöje, hvarom de vitna. Han
åberopade först konungens af dem lästa fullmakt. Ehuru riksråden
ej motsatt sig hans utnämning, sade han sig hafva hört att en
part i synnerhet af presterskapet förmenade sådant vara mot
1) I sitt »Calendarium» för år 1594 (Riksark.) har hertigen antecknat på
den 6 November: »samma dag» (som Per Rasmusson fängslades) »drog Gref Erik
hädan», och det synes ej omöjligt att härmed menats hans nedresa till Visingsö
för den återstående delen af året.
2) Den 6 Januari 1595 befalde hertigen sekreteraren Nils Jönsson att
»oförmärkt» förnimma, om konungens sändebud Lindorm Nilsson (Lan skrifves Bonde,
men tillhörde slägten Lilljehöök till Gällaryd) under julen vistats på Visingsö
och hos Arvid Gustafsson eller »andra af det slaget» samt hvad därvid förehafts.
Karls Reg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
