Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hertig Karls och svenska riksrådets samregering 1594—1596 af S. J. Boëthius. 1. Samregeringen på grund af överenskommelsen den 2 September 1594
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ståthållareskapet — orsaken må nu hafva varit lojhet eller
missnöje med inskränkningarne i hans myndighet — åtminstone lät
hertigen honom veta sin förundran öfver att han så föga
bekymrade sig om sin tjänst, och förmanade honom att ej anse
sin »släta när varelse» såsom nog, utan visa den »åhåga och
bekymmer», som hans kall kräfde [1]. Gustaf Brahe synes ej
deltagit i de nu skildrade förvecklingarna och ej ens därunder
varit närvarande i Stockholm [2], men den 4 Juni skref han till
hertigen ett bref, hvari han med vida större skärpa än brodern
uppträdde mot hertigens anordningar. Han förklarade nämligen,
att orsaken, hvarför han ej infunnit sig i Stockholm [3], var dels
att förråderna där voro så ringa, att han ej kunde få sitt
uppehälle, och dels att han först ville veta hvad hertigen menat
med att sätta Sture och Ryning vid hans och hans broders sida.
Han förmodade, att hertigen kunde för sin del försvara denna
åtgärd, men efter som konungen förbjudit alla förändringar i
hans och hans broders förordnande, kunde han, som var en
tjänare, därigenom ådraga sig klander liksom han emot sin gifna
pligt samtyckt och inlåtit sig »i det som H. M:s regalia och
kungliga myndighet är för nära skedt», hvarför han nu afsade
sig ämbetet. Men ville hertigen i enlighet med konungens
förordnande låta honom och hans broder »allena» hafva med
befallningen att skaffa och behålla den myndighet, som deras
fullmakt utvisade, skulle han fortfara därmed och visa hertigen
tillbörlig lydnad.
Besynnerligt nog dröjde hertigen med sitt svar en hel månad.
Det blef emellertid ej undfallande. Frågan om underhållet
förbigick han med tystnad. Med afseende på sin rätt att förordna
befallningsmän vid sidan af konungens förklarade han, att han
såsom den älste arffursten hade både pligt och rätt att under
konungens frånvaro styra riket med råds råde. »Om I hafven
det förgätit, så kan Eder både gamla och nya bevis förelagda
blifva». Ej häller hade konungens myndighet därigenom blifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
