Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Hertig Karls och svenska riksrådets samregering 1594—1596 af S. J. Boëthius. 1. Samregeringen på grund af överenskommelsen den 2 September 1594
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
S. J. BOETHIUS.
På grund af denna förklaring inkommo riksråden skyndsamt
till hertigen med ett nytt betänkande som ej är mindre
betecknande för deras ståndpunkt än det förra. Liksom detta
går det hufvudsakligast ut på att förmildra motsatsen mellan
hertigen och konungen, dess ton gent emot den förra förefaller
själfständigare än förut, stundom nästan skarp, men huru
angelägna de voro 0111 hertigens medverkan vid styrelsen visar sig
på samma gång däraf, att de nu i sak i åtskilligt böjde sig för
hans mening.
Först och främst bekämpa de på ett synnerligt
eftertryckligt sätt hertigens misstankar om mordanslag mot honom själf,
hvarom de »vid Guds sanning» förklara att det var dem »platt
och alldeles oveterligt». Om också främmande yttrat något
sådant och däribland kanske »några af de poler» hvilka dock
»stundom tala öfverdådigt mera af högfärd och till att förfära
andra än som de veta makten till», så hade dock konungen,
såsom ock hertigen erkände, ej någon del däri; och de bådo
därför, att, liksom konungen ej aktat åtskilliga osannfärdiga
tidender som under hans närvaro i riket (»på den tiden») kunnat
komma för hans öron, så också hertigen ville låta »slockna och
falla» sådana misstankar, som till stort missförstånd och
vedervilja pläga gifva orsak.» Särskildt voro de öfvertygade om att
alla svenskar voro fjärran från alt sådant.
De förklarade sig ej ihågkomma, att de namngifvit några,
som »förföra» hertigen hos konungen, men väl hade de, både
muntligen under konungens härvaro och sedan skriftligen,
besvärat sig öfver, att Klas Flemming ej med dem deltog i
rådsslagen, och detta kunde väl gifva anledning till den misstanken,
!) Bl. »Rådslag» finnas däraf ett underteoknadt original och en afskrift samt
i T. Bjelkes kopiebok bland Acta hist. äfven en afskrift. Afskr. äro i en punkt
vidlyftigare än originalet, hvilket antingen kan bero af att de äro tagna af ett
koncept, som sedermera ändrats, eller ock däraf att den bland »Rådslagen»
förvarade originalhandlingen kasserats och en ny (nu förkommen) uppsatts, som
legat till grund för dem Vare sig nu originalets redaktion eller afskrifternas
meddelats hertigen, har jag dock i texten anfört de sistnämdas, då den punkt, hvari
de afvika från originalhandlingens i alla händelser är af stort intresse för
kännedomen om riksrådens egen uppfattning. I Bergmans register etc., (Meddel,
fr. Sv. Riksarch. VI) finnes äfven en redogörelse för originalhandlingens innehåll
samt för den omtalade olikheten. Originalhandlingen är dat. den 6 Mars och
likaså afskr. bl. Acta hist., men på den andra afskr. har Hog. Bjelke tecknat:
Actum Holmiæ 8 Marti. Hog. Bjelkes, Ax. Lejonhufvuds och Gust. Baners
namn saknas på denna handling, hvilket om det också för den sistnämde berott
af att hans hustru, Anna Stare, dog den 9 Mars, likväl förefaller underligt, då
de några dagar därefter, eller den 15, kunde samtliga underteckna Ups. universitets
privilegier.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
